Se bönderna som en del av krisberedskapen

Sverige är i hög grad beroende av import. Störningar påverkar snabbt det finslipade handelssystem som vi har i dag. Detta har vi märkt av, inte minst under pandemin. Även primärproduktionen av livsmedel har påverkats, men hittills har vi haft tur med timingen. När pandemin slog till hade många redan köpt sina insatsvaror.

Vi har inga statliga beredskapslager kvar

Samma sak i år när kriget bröt ut. Men vem vet hur läget är nästa gång? Det finns all anledning att se över hur vår svenska matproduktion ska fortsätta fungera oavsett hur skakig situationen runt omkring oss är.
Det finns i dag ingen myndighet som ansvarar för primärproduktionen i händelse av kris eller krig. Vi har inga statliga beredskapslager kvar. 2015 påbörjades dock upprustningen av det civila försvaret då säkerhetsläget bedömdes ha ändrats. Risken för ett väpnat angrepp anses vara litet, men risken för oförutsedda händelser orsakade av klimatet, pandemier eller störningar i handelsflödet anses desto större.

Försvarets mål är att på sikt kunna tillgodose försörjningstryggheten genom gott samarbete mellan myndigheter och näringsliv, precis som vårt grannland Finland gör. Finland återkommer ofta som ett gott exempel när det gäller krisberedskap. Deras beredskapsstruktur liknar den vi hade i Sverige innan kalla krigets slut, men arbetet har utvecklats över tid. I rapporten ”Avsikter: Livsmedelsförsörjning och krisberedskap” som Maclean har tagit fram lyfts framgångsfaktorerna med den finska strategin. Dessa är: samarbete mellan privat och offentlig sektor, struktur och kommunikation, en känsla av ansvar och solidaritet samt en stabil finansiering som står utanför regeringens ordinarie budget.

Lönsamma lantbruk säkrar en robust och trygg livsmedelsförsörjning

Krisberedskap tar tid och kostar pengar. Men det är en nödvändighet. Det finns absolut många fördelar med att handla på en världsmarknad så länge allting fungerar som det ska, men det skapar också en sårbarhet som vi måste ta i beaktning.
Vi som jobbar inom lantbruksnäringen har länge försökt påtala vikten av en hög självförsörjningsgrad av livsmedel. Lönsamma lantbruk säkrar en robust och trygg livsmedelsförsörjning men ger också många andra mervärden, som mer klimatsmart mat och ökad biologisk mångfald. Även om vi nu har en livsmedelsstrategi på plats så känns det som att vårt budskap ännu inte har nått hela vägen fram. Nu är våra chanser att nå ut bättre än någonsin. Gång på gång visar dessa kriser hur viktiga vi och våra företag är både nu och i framtiden.

En framtid där vi i stället för att lägga energi på regelkrångel och byråkrati lägger kraften på att vi tillsammans ska stå starka

Tänk er en framtid där myndigheter och våra företag och kooperativ samarbetar för ett säkrare Sverige. En framtid där vi i stället för att lägga energi på regelkrångel och byråkrati lägger kraften på att vi tillsammans ska stå starka oavsett hur skakigt läget är omkring oss.
En framtid där såväl politiker som konsumenter har insett värdet av en stark livsmedelsproduktion i Sverige. Det är en framtid jag vill jobba för.

Emma Svensson är växtodlingsansvarig på Munkagårdsgymnasiet