Valltipset: Enkla lösningar ofta bäst

Trycket var högt på rådgivningen under förra årets torka. Växtodlingsrådgivarna vid Hushållningssällskapet och Växa Sverige i Halland fick många frågor om åtgärder för att förbättra foder- och betessituationen när vallar och foderodlingar torkade bort.

Med hjälp av medel från Region Halland följdes och dokumenterades utvecklingen och olika åtgärder ute på gårdarna, vilket nu har sammanställts i en rapport av bland andra Anna Aurell, växtodlingsrådgivare vid Växa Sverige.

– Vi har varit ute och tittat på många vallar i södra Sverige i höst. En del är redan förnyade och en del har man inte gjort något åt inför vintern, säger Anna Aurell.

Inför den kommande växtodlingssäsongen är många lantbrukare säkert oroliga för hur vallarna hämtat sig och om de lyckats övervintra. Man behöver överväga i vilket skick vallen är, om det lönar sig att försöka åtgärda en försvagad vall, eller om man ska bryta och så om.

– Är vallarna bara lite försämrade och svaga, kanske bara lite kala fläckar här och där, men man tror att det finns hopp om dem, då kan man stödså vallen ganska tidigt i vår. Då vill vi att man kör en extra insådd tidigt, innan tillväxten drar igång på allvar och gräset hinner konkurrera med de nya fröerna. Fröerna behöver bli lite myllade, få lite jordkontakt och så mycket ljus som möjligt, säger Anna Aurell.

Enligt hennes erfarenhet fungerar det ofta bäst att så in rajgräs.

– Rajgräs har bäst skjutkraft för att konkurrera i en etablerad vall. Man vill gärna att redskapet skär ner i vallen så att fröet får lite markkontakt. Under förutsättning att man gör det i god tid så kan det bli lyckosamt, men oftast är det då rajgräs som orkar igenom, säger Anna Aurell.

Har man vallar som har dålig kraft, är väldigt glesa eller där man ser att det framför allt är ogräs som kommer igång i vår så tycker Anna Aurell att det ofta är bäst att bryta vallen och börja om från början.

– Någonstans går gränsen för när man inte längre anser att vallen är i sådant skick att det går att förbättra den, framför allt om det är en insådd som inte ser bra ut. Vallen ska ändå ligga ett antal år, säger Anna Aurell.

Ser man över hela sin areal så bör man under våren sammanställa hur situationen ser ut på de olika skiftena och resonera kring hur mycket areal man har tillgängligt, hur stor andel eller areal som fortfarande är påverkad och i vilket skick vallen då är i, om det går att rädda den eller om andra åtgärder måste vidtas.

– De som har tunga leror tog nog sitt beslut redan i höstas kring om de skulle bryta vallen eller låta den vara. Det är framför allt jordar som går att vårbearbeta som man kan ta beslut om. Kunde man i höstas inte avgöra om vallen skulle återhämta sig så kanske det går att se bättre i vår, men det kan vara svårt att fatta beslut. Man får vänta och se tills tillväxten drar igång, se om det finns liv i vallen, säger Anna Aurell.

Enligt Anna Aurell har många lantbrukare även valt att spara de äldre vallarna för att ha en högre vallandel på arealen de kommande åren, detta för att öka möjligheterna att börja om med insådd som inte lyckats.

I Halland under och efter torkan prövade många att så olika sorter och blandningar som mellangröda. Långt ifrån alla sådana satsningar lyckades, men av de grödor som man följde i projektet så är det enligt Anna Aurell främst vårsäden som har sett förhållandevis bra ut.

– Framför allt är det havre som har sett fint ut. Kornet drabbades ofta av växtföljdsjukdomar, men har ändå kommit igång bättre än förväntat, säger Anna Aurell.

Ett av de mer lyckade exemplen som hon nämner var en blandning av havre och westerwoldiskt rajgräs som såddes på två fält, efter färskpotatis respektive konservärt.

– Det är en drivande, bra jord som inte gödslades , men förfrukterna är bra, så det gick jättefint, säger Anna Aurell.

Tidpunkten för sådd visade sig i uppföljningen av resultaten för de olika mellangrödorna vara väldigt viktig. Har man sått för sent, senare i augusti, så har tillväxten blivit sämre.

– Oftast har man sått den första veckan i augusti. Någon sådde tidigare i juli och i något fall har det då kommit igång att växa och haft ett försprång, men i något annat fall har det inte börjat växa förrän någon vecka in i augusti, för det var då det kom lite regn här i Halland, säger Anna Aurell.

Resultatet har också påverkats av när man haft möjlighet att skörda.

– Det såddes en del westerwoldiskt rajgräs och en hel del höstgrödor som kanske inte riktigt fick ut sin potential när det skördades i slutet av september eller början oktober, säger Anna Aurell.

Även foderraps i blandning med till exempel westerwoldiskt rajgräs har följts i projektet. Flera av de fält som har följts har sett väldigt frodiga och fina ut, men grödan har hållit låg torrsubstanshalt vid skörd och skördemängden har blivit lägre än förväntat.

– Jag tror därför att det kan vara blandningar som är mer intressanta för bete, kanske någon form av stripbetning på hösten, så att man kan förlänga betessäsongen om vi får fler år som i fjol, säger Anna Aurell.

Kostnaderna för och tillgången på utsäde har påverkat valet av mellangröda, men kanske har egen spannmål varit det bästa alternativet.

– Fördelen med korn och havre är kostnaden för utsäde. Om man har haft det hemma så var det ett billigare sätt att försöka få mer foder och man har kunnat så lite snabbare, säger Anna Aurell.

Text: Lisbeth Karlsson