Den här texten är ursprungligen publicerad i sin helhet i Husdjur 10 2021. Samtliga siffror i texten avser hösten 2021.
VÄSTERÅS. Att göra ett bra jobb på alla nivåer, att ha friska kor och en god ekonomi, är de huvudsakliga målen på Geddeholm.
20 i topp
Listorna över Sveriges högst avkastande besättningar, konventionella och ekologiska, publicerades i Husdjur 10 2022.
Listorna går att läsa i vår e-tidning som är tillgänglig för alla prenumeranter.
Teckna en prenumeration i dag och få direkt tillgång till e-tidningen: Prenumerera – Tidningen Husdjur
– Men att toppa har inte varit ett uttalat mål, säger Adam Skure vars familj arrenderar gården av Västerås stad.
Det är alltså andra saker som är i fokus för arbetet. Teamet beskriver det som noggrannhet i varje led, att hålla en hög lägstanivå och att framför allt undanröja så många saker som möjligt som kan hindra korna från att göra det de är bra på. Då kommer mjölken på köpet.
– Alla holsteinkor i Sverige har en genetisk kapacitet att mjölka på 16 000 kilo. Det handlar om att inte hindra dem från att göra det, menar Magdalena Widegren, djurskötare med ansvar för avelsarbetet i besättningen.
Frihet för kor och människor
Samma sak gäller egentligen personalen, som har stor frihet i sitt arbete. På Geddeholm finns en platt organisation där det är de anställda som har delat ansvar för driften. De senaste åren har gården inte haft någon förman och Adam Skure och hans syster Frida Schartau låter personalen sköta allt från schemaläggning, till avelsplanering och foder. Adam Skure påpekar att det är hos personalen som det stora kointresset finns, inte hos ägarfamiljen.
– Det gör det också lättare när det kommer till att släppa ansvaret, säger han.
2015 stallades korna in i det nybyggda stallet på Geddeholm. Strax därefter började omställningen mot dels svarta, dels mer långlivade kor. Vartefter har fler äldre kor börjat behållas och färre kvigor sättas in. Nu semineras 30 procent av korna med köttras och rekryteringsprocenten är nere på 28. Gården sätter aldrig in en kviga som har haft problem under uppväxten och säljer hellre en dräktig kviga än att slå ut en äldre ko som mjölkar bra. Även slaktkorna kan få gå kvar länge, så länge de mår bra i övrigt. Med en högre andel tredjekalvare och uppåt blir det också fler kor som når sin fulla potential.
– Just det där att inte sätta in de kvigor som bara håller 1,5 laktationer gör stor skillnad, säger Magdalena Widegren vars mål är att åtminstone 90 procent av korna ska hålla för tre laktationer eller mer.
Jämn och hög lägstanivå
Hon framhåller att det är mängdmässigt jämn besättning i stallet på Geddeholm. Dygnsmedel ligger på 38 liter, ingen ko mjölkar över 60 eller under 20. De kor som mjölkar allra bäst ligger runt 18 000 kilo ECM per år och så var det även för några år sen.
På foderbordet serveras sedan 20-talet år tillbaka ett rent fullfoder. Kraftfoderandelen ligger på 35 procent och korna äter i snitt 27 kilo ts av mixen per dag.
– Ett bra vallfoder har en ganska stor del i det hela. Där har vi gjort en stor uppryckning de senaste 3–4 åren, säger Ingemar Jansson som ansvarar för fodret och som ständigt tillsammans med foderrådgivare räknar på foderstaten och följer det viktiga nyckeltalet mjölk minus foder.
Räknar med ökad avkastning
Det finns olika sätt att mäta framgång, men i slutänden är det ändå det ekonomiska resultatet som räknas. Det är också det enda som familjen Skure själva följer upp för företagets olika ben, där även grisuppfödning ingår.
Framöver är målsättningen att fortsätta växa inom de givna ramar som gårdens storlek medger. Det innebär optimering snarare än någon större utökning av besättningen. Magdalena Widegren är övertygad om att avkastningen kommer att fortsätta uppåt som en följd av gårdens arbete i övrigt.
– Håller vi bara ner antalet första- och andrakalvare kommer det att bli så.
