Kor påverkas tidigt av sommarvärmen

Text: Lena-Mari Tamminen, epidemiolog, institutionen för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet

En ko som producerar mjölk jämförs ofta med en maratonlöpare och fungerar, precis som professionella atleter, bäst under optimala förutsättningar. Temperaturmässigt är detta mellan fem och tio grader. Ett annat begrepp är kornas komforttemperatur, alltså när de känner sig bekväma. Den ligger inom intervallet minus 15 till plus 25 grader.

Men att bara fokusera på grader ger inte hela sanningen. Hur korna upplever temperaturen beror även på luftfuktighet, vind och sol. Dessa äldre siffror tar inte heller höjd för den utveckling som skett i mjölkproduktionen, vilken kan ha lett till känsligare kor. Det finns alltså en risk att kor påverkas negativt redan tidigare än vid 25 grader.

Pågående projekt

De värmeböljor som varit i Sverige de senare åren har visat att våra kor känner av värme. Frågan är när de börjar påverkas och vad som går att göra åt det. Det undersöks nu i forskningsprojektet ”Extremväders påverkan på mjölkkors hälsa och produktion”. Genom att slå ihop information från vädermyndigheten SMHI och Kokontrollen undersöks hur sommarvärmen har påverkat svenska mjölkgårdar de senaste åren.

De första resultaten ur studien visar att svenska kors mjölkproduktion faktiskt börjar sjunka redan vid temperaturer på 15 grader och att den påverkas kraftigt när dygnets maxtemperatur når cirka 20 grader. Den tidigare nämnda komforttemperaturen verkar alltså inte gälla för kor under svenska förhållanden.

Skillnad mellan kor och raser

Motståndskraften varierar även kor emellan. Individer med högre genetisk potential för mjölkproduktion (mjölkindex) påverkas mer än kor med lägre mjölkindex. Kor av SRB-ras visade större motståndskraft för värme (mindre minskning i produktion) jämfört med holstein och holstein/SRB-korsningar.

En annan slutsats från studien är att effekterna av värme kan ses över hela landet, men att gårdar i samma område drabbas olika. Det finns alltså exempel på gårdar som klarar sig bättre och sämre i alla regioner. Den stora variationen mellan gårdar gör det svårt att uppskatta kostnaderna av värme på gårdsnivå, men ur ett nationellt perspektiv uppskattar vi att sommaren 2018 ledde till förluster på nio miljoner kronor bara i minskad mjölkproduktion. I tillägg till denna siffra finns alltså andra förluster orsakade av värme, till exempel resultat av nedsatt fertilitet och försämrad juverhälsa, som inte är medräknade.

Letar strategier

Variationen mellan gårdar tyder på att det finns framgångsrika sätt att hantera värmen. Genom att ta reda på hur de gårdar som klarar sommaren bra skiljer sig från de som drabbas hårdare försöker vi identifiera dessa strategier.

I projektet har därför forskare från SLU och personal från Växa telefonintervjuat eller besökt närmare 100 mjölkgårdar runt om i Sverige. Det är både gårdar som klarar sommarsäsongen utan större effekter på celltal och fertilitet och gårdar där man ser en säsongsberoende trend.

Det omfattande materialet från undersökningen har bara börjat analyseras, men redan nu går det att konstatera att det finns en stor medvetenhet om de problem som värme orsakar, framför allt när det gäller att hålla celltalet nere under sommaren.

Påverkar fertiliteten

Vad gäller strategier för att förebygga och hantera problemen finns stor variation mellan gårdar. Överlag verkar fokus vara att bibehålla mjölkproduktionen och juverhälsan och i mindre grad att förebygga effekter av nedsatt fertilitet trots att konsekvenserna av nedsatt fertilitet under sommaren ofta syns tydligt genom ojämnt fördelade kalvningar under året och uppges ställa till problem med djurflödet på gården. Misslyckade semineringar och uteblivna brunster är tydliga effekter av värme på kornas reproduktion.

Mindre tydliga är konsekvenserna för de dräktiga korna som sällan omnämns. Studier från USA har visat att kor som utsätts för värmestress under den senare delen av dräktigheten mjölkar sämre under sin kommande laktation. Dessutom påverkas den ofödda kalven som när hon blivit mjölkko mjölkar mindre än andra, har sämre fruktsamhet, lever kortare och även för över sin lägre mjölkproduktion till sin egen avkomma.

Fokusera på andningen

När korna börjar ändra beteende, till exempel slutar äta, är tyvärr värmestressen redan ett faktum. Fokusera istället på den känsligaste indikatorn, ökad andningsfrekvens, för att avgöra om dina kor är varma. Målet med studien är att snart kunna presentera kostnadseffektiva och praktiskt genomförbara åtgärder och insatser som lantbrukare kan göra för att förebygga och mildra effekten av såväl normal som extrem värme.