Text: Karin Alvåsen, fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
Nötkreatur som självdör eller avlivas på gården medför en ekonomisk förlust för lantbrukaren och väcker frågor kring djurvälfärd och hållbarhet. Genom hemslakt eller nödslakt kan djurets ekonomiska värde tillvaratas i varierande grad.
Inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) regleras reglerna av EU:s lagstiftning, som är bindande i hela EU. De länder inom EES, som inte är medlemmar i EU, anpassar sin nationella lagstiftning efter EU:s.
Olika vanligt med nödslakt
En översyn av nationella bestämmelser och riktlinjer visar att regelverket är relativt lika i de nordiska länderna men att det finns tydliga skillnader i användandet av nödslakt. I Norge utgör nödslakt 4,2 procent av alla slaktade nötkreatur, medan det aldrig har registrerats på Island (se tabell).
I Sverige behöver levandedjursbesiktningen utföras av en officiell veterinär, vilket skiljer sig från Norge där det räcker med besiktning av en legitimerad veterinär. Kravet på behörighet i Norge kommer dock med stor sannolikhet att skärpas.
Viss skillnad i regelverk
En annan skillnad mellan länderna är att alla slakterier i Norge som slaktar nötkreatur har möjlighet att ta emot nödslaktade djur. I Sverige har cirka 30 mindre slakterier tillstånd att ta emot nödslaktade djur.
I Norge, Finland och Danmark finns det riktlinjer för vilka tillstånd (utöver akuta olycksfall) som medger nödslakt. I Norge är det till exempel möjligt att nödslakta kor med pares eller livmoderframfall, medan nödslakt av kor med klinisk mastit, djur som är kroniskt halta eller djur med löpmagsförskjutning inte är tillåtet i något av länderna.
Nötsvinn ska undersökas
Omfattningen av nötköttsförluster på svenska mjölk- och köttgårdar kommer att undersökas i det nyligen startade Nötsvinnprojektet vid SLU. Projektet ska också titta på hur förlusterna kan minskas och vilken livsmedelspotential de djur som dör på gård har. Vidare kommer en slags teknikuppdaterad nödslakt att utformas och analyseras utifrån gårdsekonomi, djurvälfärd och klimatavtryck.
