Text: Vera Sadovska, doktorand institutionen för människor och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet
Små lantbruksföretag vill vara konkurrenskraftiga, men de är också medvetna om sitt miljöavtryck. Å andra sidan känner de sig ofta maktlösa på en konkurrensutsatt marknad, i jämförelse med stora jordbruksproducenter. Detta, i kombination med externa faktorer som stränga statliga regleringar och konsumenternas intresse för miljövänlig mat, skapar ett behov av förändring till mer hållbara affärsmodeller för gårdarna.
I doktorsavhandlingen studerades mindre familjeägda gårdar med mjölk- eller köttproduktion i Sverige, Norge, Italien och Grekland. Lantbrukarna upplevde liknande utmaningar i alla länderna, men i Norden fanns större resurser för att göra en omställning till mer hållbara affärsmodeller.
Olika förutsättningar
Exempelvis fanns i Sverige möjlighet att bygga rymligare och mer avancerade stallar samt att experimentera med avel. Det fanns också exempel på övergång till ekologiskt foder, samt investeringar i anläggningar för mejeri- och glassproduktion. I södra Europa var det bara ett fåtal mer välmående gårdar som hade möjlighet till sådana kapitalinvesteringar.
För små företag spelar ägaren en stor roll i strategiska och operativa beslut. Det är i stor utsträckning denna som tar initiativ till och genomför en ny affärsmodell. Deras individuella värderingar och personliga övertygelser avgör om de reagerar på förändringar och engagerar sig i dessa, eller beslutar att ignorera dem. Det är också personliga övertygelser som hjälper lantbrukaren att övervinna utmaningar och hitta den bästa lösningen för att utveckla en ny hållbar affärsmodell.
Kännetecken för hållbarhet
Men starka personliga övertygelser utan strukturerad kunskap om principerna för hållbarhet räcker inte för att få till en omställning. Avhandlingen gör en systematisk litteraturgenomgång som identifierade faktorer som är viktiga för värdeskapande i jordbrukssektorn. Utifrån dessa skapades ett ramverk för att kategorisera de affärsmodeller som kännetecknar en hållbar lantbruksverksamhet.
Modellen är uppdelad i fyra segment som är placerade längs den horisontella axeln ”internt-externt” och den vertikala axeln ”nuvarande-framtida värde”. Varje segment innehåller vissa principer för hållbarhet. Till exempel bör ett lantbruksföretag fokusera på cirkularitet, bioekonomi och inkludering av olika intressenter inom segmentet ”extern-framtid”.
Bland de lantbrukare som är framgångsrika i att införa hållbara affärsmodeller finns vissa likheter. Gemensamt är att de alla väljer att sälja sina produkter i korta leveranskedjor. Det gör också att de får behålla en större del av slutpriset. De upplever också att de får personlig kontakt med sina kunder, lägre transportkostnader och en starkare övergripande kontroll över sin verksamhet. Det förtroende som byggs upp tack vare den personliga kontakten med kunderna förbättrar lantbrukarnas välbefinnande och skapar högre värde för produkterna.
Lokal försäljning ger stabil intäkt
En annan likhet mellan de lantbrukare som lyckas med en hållbar omställning är att de diversifierar sin affärsverksamhet. Exempelvis slutprodukter, försäljningskanaler och produktionsprocesser. Enligt de grundläggande värdeskapande principerna ökar all vidareförädling den andel av vinsten som lantbrukaren får behålla. Det öppnar också tillgången till fler kundsegment. Att sälja lokalt och kombinera försäljning från gårdsbutik, marknader, återförsäljare, evenemang med mera skapar stabila intäktsflöden.
LÄS MER: Så kan idisslare vara en hållbar del i framtidens matproduktion
Hur gårdarna når sina kunder är också viktigt. Förutom traditionell reklam i tidningar eller radio såg lantbrukarna i studien sociala medier som en mycket viktig källa till såväl nya kunder som idéer och inspiration.
Att diversifiera verksamheten är inte lätt och kräver finansiella investeringar och mod, men studien visar att strategin ger mer stabilitet och motståndskraft mot externa stressfaktorer.
Stöd för förbättring
I dagsläget uppger lantbrukarna i studien att de saknar kunskap om hållbara affärsmodeller och hur de kan göra förändringar i den riktningen. De befintliga informationskällorna, såsom rådgivningstjänster, uppfyller inte behovet av kunskap om hållbara jordbruksföretag. Kunskapen är splittrad och kommer från olika källor som leverantörer, granngårdar och facktidningar. För att uppnå systemförändring är det mycket viktigt att samarbeta med likasinnade partners som tror på att göra gott för planeten, människor och djur. Avhandlingens modell med principerna för hållbara lantbruksföretag går att använda som ett instrument för att undersöka inom vilka områden gården har svagheter och var det finns möjlighet att göra förbättringar.
