Vanligt med mastitbakterier hos nykalvade kvigor

En femtedel av nykalvade kvigor i en studie hade bakterieinfektion i minst en juverdel. Staphylococcus chromogenes var det vanligaste fyndet.

TextKarin Persson Waller, statsveterinär, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, Åsa Lundberg, expert juverhälsa, djurhälsoveterinär, Växa, Ann Nyman, epidemiolog, Växa

Förhöjt celltal i mjölken är oftast ett tecken på bakterieinfektion i juvret. Det kan bland annat leda till sämre mjölkproduktion och klinisk mastit. I ett projekt om juverhälsan hos nykalvade kvigor var bara cirka hälften av dessa helt friska i juvret, baserat på mjölkens celltal vid de två första provmjölkningarna. Det var också en stor variation mellan besättningar i andelen kvigor med förhöjda celltal efter kalvning.

Vanligast inom ett dygn

Totalt ingick 25 besättningar med mellan 100 och 250 kor. Under ett års tid togs mjölkprov från alla juverdelar på nykalvade kvigor. Proverna togs vid två tillfällen, inom ett dygn efter kalvning och tre till fyra dagar efter kalvning. Totalt undersöktes cirka 5 600 mjölkprov från drygt 700 kvigor. I 14 procent av proverna återfanns bakterier som kan orsaka mastit. Sådana fynd var vanligare bland proverna som togs inom ett dygn efter kalvning. Totalt hittades över 20 bakteriearter där Staphylococcus (S.) chromogenes var klart vanligast och S. aureus var näst vanligast.

LÄS MER: Tiden runt kalvning viktig för klövhälsan

Fördelning av bakteriearter bland cirka 800 mjölkprov med fynd av bakterier som kan orsaka mastit. Proverna togs från nykalvade kvigor strax efter kalvning. S.= Staphylococcus, Str.= Streptococcus.

Hos cirka 20 procent av kvigorna återfanns samma bakterieart i samma juverdel vid båda provtagningarna. Återigen var S. chromogenes den klart vanligaste bakterien följt av S. aureus. Att samma bakterieart fanns i samma juverdel vid båda provtagningarna tyder på att de orsakat kvarvarande infektion i juverdelen vilket kan leda till sämre mjölkproduktion, ökad risk för klinisk mastit och ökad risk för smittspridning i besättningen.

Viktigt att förebygga

Sammanfattningsvis visar denna och andra studier att nykalvade kvigor kan ha juverinfektioner och förhöjda celltal vilket kan få konsekvenser för besättningens juverhälsa. Genom goda skötselrutiner går det att förebygga sådana problem. Råd utifrån tidigare delar av studien presenterades i Husdjur 1 2022.

Fakta/Juverinfektioner

Staphylococcus (S.) chromogenes är en stafylokock som tidigare ingick i en grupp av bakterier som kallades koagulasnegativa stafylokocker (KNS) eller ”övriga staffar”. Juverinfektion med S. chromogenes ger oftast subklinisk mastit med lindrigt förhöjda celltal, men infektionen kan bli långvarig. Den viktigaste smittkällan är troligen mjölk från infekterade juverdelar och juverhud. 

Råd om rutiner för bättre juverhälsa finns på juverportalen.se.

Studien är finansierad av Stiftelsen Lantbruksforskning.