Det är en stark världsmarknad för mejerivaror, men en obalans mellan efterfrågan på fett och protein. Det är extremt bra priser på fett, medan skummjölkspulver har det tuffare. Världsmarknadspriset för smör ligger nu på 7 000 dollar per ton, se diagrammet. Det kan jämföras med nivåer på 4 000 till 5 000 dollar i februari, mars.
– Det är rekordbetalt för fettet just nu, säger Lennart Holmström, marknadsexpert på LRF Mjölk. Världsmarknadspriset ligger nu på nästan 60 kronor per kilo smör, det innebär att det är i nivå med priserna på den svenska hemmamarknaden.
Större volymer har handlats på de senaste GDT-auktionerna. Att det är större volymer som handlas visar att det är en stark marknad där man är beredd att betala för det som bjuds ut. Han höjer dock ett varningens finger.
– När det är exceptionellt höga priser på smörfettet finns det en risk för bakslag och det är att smöret byts ut mot andra matfetter.
Den globala mjölkinvägningen i ”Big 5”, där de fem största aktörerna vägs ihop, ligger 0,5 procent högre än förra året. I USA ligger invägningen på +2 procent, medan den i EU är oförändrad. Argentina och Australien har haft det tufft, men börjat återhämta sig. I Nya Zeeland har man nu gått in i sin lågsäsong.
Rysslands handelsblockad, som gällde detta året ut, har förlängts och gäller nu även 2018. Nu handlar de i huvudsak med sina grannländer. När det gäller invägningen i EU börjar den ta fart i framför allt Irland, med plus sju procent, medan Tyskland tillsammans med bland annat Sverige ligger bland de länder som minskat två, tre procent det senaste året.
Mjölkinvägningen har återhämtat sig i Sverige efter dippen i invägning i våras. Detta trots torkan nu i sommar. I våras låg invägningen två till tre procent under samma period föregående år. Det senaste månaderna är invägningen i nivå med förra året.
– Det ser bättre ut nu, efter att vi tappat volym hela 2016 och i början av 2017.
Han bedömer att ökningen framför allt beror på en ökad produktivitet, och inte fler kor.
– Höjda mjölkpriser spelar in.
Tidigare har han förutspått en ökning jämfört med förra året framåt augusti/september. Om det blir så beror på hur det går i det torkdrabbade områdena. Här är det många som tvingas gallra djur för att få fodret att räcka och slaktköerna växer.
– Det är en stor variation i landet och det har framför allt varit torrt på den östra sidan av landet, som i Östergötland och Sörmland.
Antalet mjölkgårdar som läggs ner är något färre än tidigare. Cirka 270 mjölkgårdar har lagts ned det senaste året. Men för en återhämtning av mjölkinvägningen krävs också investeringar i mjölkproduktion och de senaste två åren har förprövningarna legat på ungefär hälften mot tidigare år.
– Det har varit en låg investeringsvilja under lågkonjunkturen.
Ann Christin Olsson
