Så här är foderläget 2019 runt om i Sverige

Årets vallskörd har hittills gett bra mängder i stora delar av landet. Men längs ostkusten finns ställen där grovfoderläget är lika illa som förra året.

Text Linda Grimstedt

Skåne:

– Det har varit jättebra överlag, otroliga mängder. Vi har sett mängder på 4 500 kilo ts på förstaskörden och 3 000 kilo ts på andra.

Cissi Bjerström, Skånesemin

Halland

– Det finns tillräckligt med foder. De flesta har tagit sin tredjeskörd och har foder så det blir över. Majsen ser jättefin ut.

Gun Olsson, Hushållningssällskapet

Kalmar/Öland

– En ganska bra förstaskörd, men variationerna är alltid stora i sydost. Andraskörden på Öland är nästan aldrig bra, men i år är den bättre än förra året. Från Mönsterås och neråt en något sämre andraskörd än vanligt. Många kommer att ha grovfoderbrist även i år, men det finns mycket halm i området. Kurt Hallberg, Växa Sverige

Gotland

– Överlag var det en hyfsad förstaskörd. Många ligger över normalt. Däremot är energi- och proteinvärdena inte någon höjdare. Andraskörden har varit väldigt blandad. Vissa har fått helt okej, andra inget alls. Det behövs en tredjeskörd, men det känns mycket trevligare än ifjol.

Malin Åberg, Växa Sverige

Sjuhärad

– Förstaskörden var bra, andraskörden har lokalt varit lite sämre. En del har varit tvungna att slå tidigt för att det har varit slut på foder. Sista vallskörden ser ut att bli bra för nu har det kommit lite regn. Daniel Muregård, Rådgivarna i Sjuhärad:

Bohuslän, Dalsland, Västra Götaland

– Det har varit en kraftig förstaskörd men lite torrrare för återväxten. Andraskörden var lite under normalt men nu blir det nog bra för nu regnar det igen. Det är gott om foder.

Martin Niklasson, Hushållningssällskapet

Värmland

– Förstaskörden blev på sina håll riktigt bra. Nu har vi fått en del regn vilket är bra inför tredjeskörden. Vallinsådden ser väldigt fin ut. Många hade sått mycket helsäd. Sen var det nog många som lät en del gå till tröskning istället.

Pia Björsell, Hushållningssällskapet

Östergötland

– I stort sett har det varit väldigt bra, men på Vikbolandet och längs östra kusten har det inte varit särskilt bra. Trösten är att det i alla fall finns att köpa. Nu går alla och hoppas på tredjeskörden. Det har tagits mycket mindre helsäd i år. De satsar på att tröska istället för att få halm och spannmål och köpa ensilage. Margareta Dahlberg, MD Lantbruksråd

Uppland

– Fortfarande en del torra ställen, men majoriteten har fått mycket foder. De som väntade ut sitt gräs för mängden har nog fått lite sämre värden. Många som har planerat för helsäd väljer att tröska istället, de behöver inte mer grovfoder. Mia Lindkvist, Mias Lantbruksrådgivning

Hälsingland

– Det ser väldigt bra ut när det gäller mängden. På en del gårdar har de mer än de har plats för. En del gårdar går inte in för tredjeskörd, även om de måste slå av. Det man inte har behov av själv kan man se till att rundbala, så är det i alla fall säljbart.

Hans Lindberg, Växa Sverige

Norrbotten

– Förstaskörden har överlag gett bra. Vi hade en julimånad med väldigt lite nederbörd, så andraskörden beror lite på var man bor och när man tog förstaskörden. Får vi bara en normal tredjeskörd tror jag det är lugnt.

Kristina Sigfridsson, Hushållningssällskapet

Vallskörd 2019

UNDERLAGET FÖR analysvärdena är bättre i södra delen av landet. I norra Sverige har få analyser kommit in från första- och andraskörd. Tendensen är att smältbarheten är något lägre på förstaskörden än andraskörden mot vad vi är vana att se från andra år. Det leder också till att energin tenderar att vara något högre i andraskörden.

Vad det beror på är svårt att säga i nuläget, men vädret före skörd har generellt betydelse för smältbarheten.

Råproteinvärdena verkar vara stabila över landet, i område H är råproteinet väldigt lågt samtidigt som smältbarheten är låg, men resultatet grundar sig på mindre än 10 analyser. Det går också att notera ett något högre innehåll av fiber (NDF) i förstaskörden.

Text: Hans Lindberg, Växa Sverige

Tolka värdena

OMD: Smältbarhet för den organiska substansen (% av ts).

AAT20: Aminosyror absorberbara i tunntarmen.

PBV20: Proteinbalans i vommen.

NEL20: Energivärde Netto Energi Laktation.

Siffran 20 anger värdet vid en standardfoderstat och total konsumtion av 20 kg ts per dag.