I mellanmjölkens land

I MELLANMJÖLKENS LAND är inget längre lagom. Det är antingen minimjölk eller grädde. En allt mer polariserad debatt där du är för eller emot. För att nå igenom bruset ska man vara just så. Leverera enkla och tydliga budskap. Skippa nyanserna. Men verkligheten är inte svart eller vit, det finns 50 nyanser av grått däremellan.

Debatten har flyttat in på sociala medier där alla är sina egna självutnämnda experter, påhejade av likasinnade, understödda av alternativa fakta och med förkärlek för killgissningar. De allra mest högröstade talar sällan för det stora flertalet. Faktaresistens är snart ett lika viktigt begrepp som antibiotikaresistens.

Internt i branschen måste vi kunna se frågor ur flera perspektiv. Inte minst när det gäller lönsamheten i mjölkproduktionen. Vi behöver både Ior-typerna som pekar på problemen och de som likt duracellkaniner bara kör på. Vi måste klara balansgången mellan att lyfta problemen för att kunna öka konkurrenskraften, och att samtidigt visa möjligheterna för att locka in unga i branschen.

Vid ett gårdsbesök lyfte en mjölkbonde vad han menar är prio ett: ”Vi har två stora utmaningar i branschen, klimatdebatten och djurrättsaktivism”.

MED ETT ÖKAT AVSTÅND mellan stad och land blir det svårare att få fram jordbrukets perspektiv, som bygger på komplexa biologiska system. Med avståndet minskar kunskapen, men inte åsikterna. Klimatdebatten har svårt att väga in flera perspektiv. Korna blir klimatbovar och vi drabbas av klimatångest. Att korna ger biologisk mångfald, arbetstillfällen och ökad självförsörjningsgrad får inte plats.

Förhållandet till djuren har blivit disneyfierat, och i spåren av det kommer djurrättsaktivism. Men en ko i en svensk mjölkkobesättning kan ha ett väl så bra djurliv som en chihuahua i Stockholm, som får sin utevistelse iförd märkeströja, sittande i en axelremsväska.

SAMTIDIGT SOM konsumenter kan drabbas av moralpanik över hur livsmedel produceras, blundar de ibland och köper billigare importvaror. Tanke och handling är inte alltid ett.

En eloge till er som redan är ett ansikte utåt och en röst för svensk mjölkproduktion, oavsett om det är genom Facebookgrupper eller kosläpp, IRL. Trots att det ibland bemöts med hat och hot från djuraktivister. Respekt! Att allt fler tappat rötterna när det gäller hur maten produceras, är en utmaning och branschen måste ta debatten. Det är dags för upplysningens tid i modern tappning.

Ann Christin Olsson

reporter

anki.olsson@vxa.se

010-471 06 54

Ann Christin Olsson är reporter på Husdjur, både på webben och IRL = i riktiga livet.