En husdjursläsare hörde av sig efter att det uppstått en diskussion under en lunchrast om kor kan få könssjukdomar. På äldre ladugårdar kan man se skyltar där det står ”Reaktions- och kastningsfri besättning”, så det har uppenbarligen funnits. Men hur är läget idag?
Text & foto: Ann Christin Olsson
VI BOLLADE FRÅGAN vidare till Renée Båge, fruktsamhetsexpert på Växa Sverige och Sveriges lantbruksuniversitet. Och jodå, det finns flera bakterier och virus som kan ge könssjukdomar på nötkreatur. Könssjukdomar är infektioner som kan överföras via sexuell kontakt, och som kan ge infektion i könsorganen, följt av nedsatt fruktsamhet och ökad risk för att fostret aborteras eller blir missbildat.
Könssjukdomar finns inte bara hos däggdjur utan även hos fåglar, kräldjur och insekter. Klamydia är till exempel utbrett hos koalor, där upp till 100 procent av djuren i en population kan ha smittan. Det sätter ner fruktsamheten och utgör ett av de största hoten mot arten.
– Det kan vara så att koalornas immunförsvar är nedsatt av andra faktorer som gör att de är mer mottagliga, säger Renée Båge. Klamydia har aldrig påvisats på kor i Sverige, men har rapporterats från andra länder i Europa.
Bakterier har oftare lättare att hoppa mellan arter, medan virus oftare behöver förändra sig lite för att passera artbarriären. Det var detta som hände på djurmarknaden i Kina, när ett coronavirus från djur utvecklades till att smitta människa. Människan har faktiskt fått både gonorré och syfilis från nötkreatur eller får. Men det behöver inte handla om sexuell kontakt utan smittor kan överföras med flera olika kroppsvätskor, inte minst vid kalvning, men även vid slakt. Och förr levde också människor och djur närmre varandra, långt tillbaka till och med i samma rum, vilket ökade risken för smittspridning.
FÖRR KUNDE BYATJURAR sprida smittor mellan gårdar i trakten. Begreppet häradsbetäckare har av den anledningen en negativ klang, när det i överförd betydelse kommit att användes för män med många partners.
– Den främsta orsaken till utvecklingen av semin var faktiskt könssjukdomar hos kor, och inte ur avelssynpunkt, säger Renée Båge.
Samtidigt infördes bekämpningsprogram och flera av de sjukdomar som gav problem i mjölkproduktionen i mitten av 1900-talet är vi idag fria ifrån. Det gäller till exempel brucellos, som både kunde spridas vid parning och andra djurkontakter, och som var den sjukdom som åsyftades med skylten om kastningsfri besättning. Det fanns även smittsam sterilitet, också kallat vibrio, som orsakades av en typ av campylobacter.
– På 40 och 50-talet var vibrio den största anledningen till att kor blev sterila.
Herpesvirus som ger IBR/IPV, Infektiös bovin rhinotracheit/infektiös pustulär vulvovaginit, som kan ge inflammation i vaginan och aborter, är vanligt i Europa, men Sverige hade det senaste fallet på 80-talet och är idag friförklarat. Leptospiros är en annan sådan smitta som kan ge problem med nedsatt fruktsamhet och aborter.
Den har inte påvisats hos nöt i Sverige, men det är en smitta som finns i hela Europa. Bakterien trivs i stillastående vatten och som kan spridas om kor på bete kissar i vattnet, och det är en smitta som kan öka om extremväder blir vanligare.
DET FINNS OCKSÅ smittor som i första hand inte betraktas som könssjukdomar då de i huvudsak sprids på andra sätt och ger andra hälsoproblem, men som ändå kan påverka djurens reproduktion. Ett exempel är BVD som smittar vid alla djurkontakter.
– BVD är den sjukdom som globalt kostar mest hos nötkreatur, bland annat genom att påverka fruktsamheten och ge problem med aborter och en allmänt ökad sjuklighet i besättningen.
Sverige är friförklarat från BVD och läget övervakas, vilket är viktigt eftersom de skulle få stora effekter om smittan dök upp igen. Det finns också nya problem som bakterierna mykoplasma och ureaplasma som kan ge problem med fruktsamheten, där man diskuterar vilka åtgärder som ska sättas in.
Renée Båge rekommenderar att man alltid använder plasthandskar om man ska undersöka flytningar eller kons yttre könsorgan i samband med brunst. När en ko ska kalva är det också viktigt att tänka på hygienen då det kan vara en ökad utsöndring av smittämnen. Till exempel när det gäller Q-feber, som är en zoonos. Därför ska gravida djurskötare inte hantera efterbörd eller hjälpa till vid kalvning.
– Man har sett att veterinärer och slakteriarbetare oftare har antikroppar mot Q-feber, som kan smitta via aerosol i luften.
PAPILLOMVIRUS KAN GE vårtor på nötkreatur över hela kroppen och även på könsorganen. En tjur som smittas kan få som en liten blomkålsklump på penis vilket påverkar betäckningsförmågan.
– Handjur kan vara tysta bärare av en könssjukdom utan att visa symtom, medan hondjur som smittas av en könssjukdom kan få problem med flytningar. Till exempel kan detta orsakas även av vanliga bakterier som E. coli och salmonella. Det kan vara något att ha i åtanke om man till exempel funderar på att byta avelstjur mellan besättningar.
Den vanligt förekommande jordbakterien listeria kan orsaka abort hos nötkreatur. Den bakterien är orsaken till att gravida kvinnor får rådet att inte äta mögelostar.
