Så kan dödslistan lyfta produktionen

Den som har koll på historien vet också något om framtiden. Det gäller även utgångna djur på gården. Att skapa en dödslista och därmed tratta ner varför olika djur skickats till slakt eller avlivats är en viktig pusselbit i förändringsarbetet, anser Paulina Lingers.

— Genom att se och sätta ihop samband om de döda djuren får man mycket information om besättningen. Det är ett facit, hårda fakta, som går att applicera på den dagliga produktionen, säger hon.

Viktig historia

Samtidigt kan det vara jobbigt att återigen hantera de döda djuren och kanske något man helst vill glömma. Men varje ko har en historia och den är viktig att ta tillvara, menar Paulina Lingers.

— I en svensk genomsnittsbesättning får man inte betalt för en femtedel av djuren som lämnar gården, av en eller annan anledning, årligen. Räddar man ett djur så sparar man mycket pengar. Med dödslistan får man en effektivare och snabbare väg framåt i effektiviseringsarbetet.

Många lantbrukare har stenkoll på vilka djur som har utgått och varför — i huvudet. Men det är sällan nedskrivet och diskussionen om det har inte skett med andra som jobbar på gården. Steg ett för att skapa en dödslista är därför att ta fram en lista över djur som ofrivilligt har utgått, skriva ner varför hon utgick och kategorisera orsaken. Var det på grund av juverhälsa, klövar eller något helt annat? Finns det något samband som inte har blivit upptäckt? Här kan det vara bra att ta in ett bollplank som kommer in med nya ögon.

LÄS MER: 3 tips för bättre klövhälsa

Ta in bollplank

— Har man en gäst runt middagsbordet blir det ett annat samtal. Ta in någon som du litar på, ingen som säger hur ni ska göra. Det kan vara en rådgivare, granne eller någon annan.

När diskussionen kommer i gång är det, enligt Paulina Lingers, inte ovanligt att det kommer många idéer till förbättringsåtgärder. Men det gäller att ta saker i rätt ordning och sätta en rimlig åtgärdsplan.

— Det handlar om att enas om att förändra några få saker under en bestämd tid. Det är bättre att tänka: När kan vi sätta oss igen och vad ska vi ha hunnit göra till dess? Att ta upp det på nästa vecko- eller månadsmöte är bättre än att säga att om ett år ska vi ha gjort så här mycket.

Fira framgångarna

Att all personal på gården är med i diskussionen är också viktigt i det här skedet. Bestäms det exempelvis att extra fokus ska läggas på juverhälsa vet alla om det och även de som inte jobbar med djuren kan vara med och stötta de som gör det.

Ett sätt att ta nästa steg kan vara att jobba vidare med Cow Care Companion eller liknande verktyg.

— Det är ett sätt att se till att man gör saker i rätt ordning och på så sätt kommer snabbare framåt i sitt förändringsarbete.

När det är bestämt hur många steg gruppen ska ta i förbättringsarbetet på gården tycker Paulina Lingers att det är bra att stanna upp.  

— Alla kliv är bra kliv, glöm inte det. Och utse någon som är ansvarig för att ni ska fira framgångarna!

LÄS MER: En ny kompanjon i arbetet för kohälsa (länk till e-tidningen)