Bättre grovfoder med högre näringsvärden

Vallen är den svenska mjölkproduktionens viktigaste gröda, ur flera aspekter. Ändå visar statistik för landet som helhet att det går att få ett bättre grovfoder genom att öka näringsvärdet – och därmed lönsamheten.

Text, Foto Linda Grimstedt

Så läser du Husdjur

Husdjur finns också som e-tidning, gratis för alla prenumeranter. Här hittar du mer information: Husdjur

Saknar du en prenumeration? Här kan du beställa tidningen och få direkt tillgång till e-tidningen med alla utgåvor sen 2014: Prenumeration

Texten är ursprungligen publicerad i Husdjur 5 2022.

Husdjur har bett Hans Lindberg, foderexpert på Växa, att ta fram statistik över första till tredjeskörd i Sverige för 2011-2021. Värdena varierar mellan åren – och regionalt är skillnaderna så klart stora – men visar ändå på en trend. Och den säger att det för riket som helhet finns mycket att göra för att höja kvaliteten på ensilaget, se kurvor i slutet av artikeln.

Alla gårdar har naturligtvis sina egna förutsättningar och strategier. Men som en tumregel ger ett bra ensilage högre mjölkproduktion (mer pengar in) samtidigt som behovet av att köpa in kompletterande fodermedel minskar (mindre pengar ut).

Förstaskörden kan bli bättre

Hans Lindberg har valt ut kurvorna för råprotein, omsättbar energi och smältbarhet. Den omsättbara energin är egentligen ett resultat av smältbarheten, men det kan vara lättare att förhålla sig till omsättbar energi än smältbarhet. En hög smältbarhet i grovfodret är viktigt för kons energiförsörjning, men även för att proteinet i vallfodret ska utnyttjas på rätt sätt och ge ett bra tillskott av aminosyror. Smältbarheten och energin visar en svagt ökande trend de senaste tio åren, medan proteinet är fallande.

– Förstaskörden är den viktigaste skörden och där vill jag generellt se bättre resultat. Sedan tror jag att många gårdar som inte lyckas med förstaskörden skulle kunna få bättre värden i andra och tredjeskörd, säger Hans Lindberg.

Viktigt skörda i tid

Den senaste tiden har kostnaderna för insatsvaror som diesel, gödning och plast varit höga, vilket gör vallodlingen dyrare. Men kostnaden är densamma oavsett vilken dag skörden tas. Det blir därför ännu viktigare att skörda i rätt tid och att ta hjälp av de prognosprover som finns.

– Det är fortfarande många som slår på datum och inte tittar så mycket på prognoser, konstaterar Hans Lindberg.

Det han framför allt vill slå ett slag för är energin och smältbarheten. Det eftersom proteinet går att justera med ett billigare proteinfoder om smältbarheten är bra. Hans Lindberg tror att en vanlig orsak till att dessa värden i grovfodret inte är högre, är att många väntar några dagar extra med att slå för att få in en högre volym.

– Du behöver hitta rätt skördetidpunkt i varje skörd för att få med energimängden. Då kanske du inte kan vänta i alla lägen för att få mer mängd. Men det är en balansgång, slår du för tidigt och smältbarheten blir för hög kan foderstaten bli svårare att få till, samtidigt som du inte får full avkastning på vallen.

Prioritera vallfodret

Hans råd är också att inte snåla in på vallarealen för att istället odla spannmål till avsalu. I första hand är det bättre att få in tillräcklig mängd vallfoder av hög kvalitet och tjäna pengar på mjölk minus foder. Många har ett högt mjölkpris just nu, samtidigt som vallen är ett relativt billigt fodermedel.

Inför årets skörd är det de vallar som ligger som varje gård har att hantera. Vinnare i år tror Hans Lindberg blir vallar med sorter som erbjuder ett bredare skördefönster. Att få med sig både mängd och värden och samtidigt hålla nere antalet skördar/putsningar borde ge en bättre kalkyl, även om allt är individuellt och svårt att räkna på.

– Med den kostnadsbild som är nu är det kanske inte intressant att ta en fjärde eller femte skörd ens i södra Sverige. Där tror jag att man som lantbrukare börjar tänka om. Om priserna består borde det vara mer intressant att satsa på färre skördar men ändå få fram de här kvaliteterna.

Verktyg kan hjälpa

Det Hans Lindberg hoppas på är att det pågående arbetet med att få fram prognosverktyg för andra och tredjeskörd ska bära frukt. Att kunna optimera kvalitet och kvantitet för alla skördar skulle kunna göra mycket för den sammanlagda grovfoderkvaliteten.

– Alla skulle kunna få en bättre andra och tredje skörd om de slår den när den verkligen är mogen att slås.

Varierande värden

Årsmånen har stor betydelse för resultaten i vallskörden. Trenden är att smältbarheten har ökat en aning, men de varierande värdena gör det svårt att dra några slutsatser. Intressant är att trenden är fallande för andraskörden, vilket möjligen kan bero på generellt torrare väder under högsommaren. För råprotein är trenden något fallande. Halterna påverkas av gödsling, men även avkastning. Vid högre skördar faller råproteinet som en utspädningseffekt. Det är troligen orsaken till de höga värdena torksommaren 2018.

Utvecklingen för skörd 1–3, 2011–2021, snitt för hela Sverige. Ensilage med mindre än 50 procent baljväxter. Streckade linjer är trendlinjer, inte statistiskt säkerställda. Sammanställning: Hans Lindberg, Växa.