En dikalv har dödats och en skadats vid två olika angrepp i Skåne. Två andra fall är en mjölkraskviga som dödades av varg i Närke och en varg som sköts av djurägaren under ett pågående angrepp på nötkreatur i Värmland. I Danmark dödades nio nötkreatur vid ett vargangrepp.
Kostnaden för djurägaren stannar inte bara vid djur som dödas direkt när det sker vargattacker.
– Det handlar också om utskrämda djur, säger Anders Wetterin, sakkunnig i viltskador på LRF. Detta borde också räknas som angrepp.
Det kan innebära kostnader om djuren skadas, eller skräms så pass att de inte går att fånga in och behöver avlivas.
Fler vargar ökar risken
Fortfarande sker huvuddelen, 98 procent, av angreppen på får, som är ett lättare bytesdjur. Men när vargen blivit vanligare även i nötkreaturstäta områden ökar risken för angrepp.
Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att uppdatera riktlinjerna för skyddsjakt av varg. Bland annat att bedöma möjligheten till skyddsjakt redan efter ett angrepp. Samtidigt ska de utreda ett lägre referensvärde för antalet vargar i nivån 170–270 vargar. I dag finns cirka 450 vargar i Sverige.
– Det är bra att detta är på gång, säger Anders Wetterin.
Fyra angrepp tufft för djurägare
I dag har det blivit en praxis där en varg ska ha gjort fyra angrepp innan skyddsjakt beviljas. Det är hårt om det drabbar en enskild djurägare som ska vara med om fyra vargattacker innan en problemvarg kan skjutas.
– Vi har drivit ett principmål mot länsstyrelsen i Västra Götaland när det gäller skyddsjakt i Ripelångenreviret. Jaktlagstiftningen ger redan i dag större utrymme än att det ska behövas fyra angrepp innan skyddsjakt, säger Anders Wetterin.
Eftersom risken för vargangrepp har varit större för fårägare så har dessa prioriterats när det gäller rovdjursstängsel. Stödet på 50 kronor per löpmeter räcker inte långt i dag för den djurägare som behöver byta ut ett befintligt stängsel.
