Tomas Hansson
Kyrkoryk, Bohuslän. Antal kor: 80. Ras: 80 procent SRB, 20 procent holstein. Kilo ECM: 11 800.
– Avelsarbetet sker i samarbete med avelsrådgivare. Vi tar del av exteriörbedömningen och anpassar NTM efter det så att det går hand i hand. Jag tycker att NTM är det viktigaste indexet eftersom det är ekonomiskt viktat och det är det vi huvudsakligen använder som index. Det blir också en vägledning när det är dags att välja tjur. Hittills har vi också sålt två tjurar till Viking Genetics.
I vår avel har vi jobbat mycket med benen, juver och spenplacering. Det tar sin tid och det har blivit bättre. Vi planerar för en ny ladugård med lösdrift och då måste vi ha djur som är lämpliga för roboten och kan stå på benen.
Målet med avelsarbetet är att höja avkastningen. Det har inte varit prio ett utan om korna är friska producerar de mer. Vi har också jobbat med att sänka rekryteringsprocenten och gallrar hårdare.
Vi seminerar bara med X-vik på de bästa tredjedelarna, de sämre lägger vi kött på direkt. Kan man få ner rekryteringsprocenten så höjer man avkastningsprocenten direkt.
Kristin Yderfors
Skärvinge gård, Östergötland. Antal kor: 150 årskor. Ras: Holstein. Kilo ECM: 10 000.
– Index jobbar vi inte med för vi tycker att det slår för hårt mot gamla djur. Vi kommer inte att klara oss om vi slår ut djuren tidigt. När det gäller exteriören fenotypar vi alla kvigor och en del äldre djur. Vi använder bara köttras på kvigor.
Vi använder Genvägen för att få till ett inavelsindex och för att få en hint om hur djuren ligger till. Men vi använder inte avelsplanering i avelsrådgivning utan jag har en anställd som är väldigt duktig på det och vi måste se att djuren fungerar i systemet. Jag vill att vardagen med roboten ska fungera och att pilla med djur kostar pengar. Kon måste gå av sig själv till roboten, vi kan inte hämta och pilla dit spenkoppar.
För oss är det viktigt att få fram fungerande djur som inte är för stora. Spenplaceringar jobbar vi hela tiden med och vikten av att få fram ett hållbart djur. Vi tycker att aveln skenar i väg mot jättestora djur.
Simon Larsson
Andarve gård, Gotland. Antal kor: 56. Ras: 90% holstein, övriga röda korsningar. Kilo ECM: 10 600.
– Jag jobbar inte med index. Jag tycker att det är överreklamerat, det skiljer för mycket från index till djuret. Djur som jag har köpt in och som har haft högt avelsindex har inte varit de bästa djuren. Däremot är exteriören viktigare, om djuret är hållbart exteriört så blir det hållbara djur som producerar bra.
Jag är väldigt intresserad av avel men tycker att det är tråkigt att seminera och det är dyrt med tomma djur, till och från har vi seminerat men nu har vi egen tjur igen som vi har köpt in. Jag är väldigt hård när jag väljer tjur och tycker att det är viktigt med många generationer och en stor kofamilj. Med egen tjur får vi fram många kalvar och kan gallra mer bland korna, det har gjort att vi har fått en jämn besättning. Kvigorna får en laktation på sig att visa vad de går för sedan gallras de ur.
Jag har satsat hårt på överlinjen och juvret på mina djur. Det ska vara grunda och nätta juver på förstakalvarna och en stark överlinje annars håller de inte. Eftersom vi har utedrift året om i båghallar behöver jag inte längre lägga lika stort fokus på klövar och ben.
LÄS MER: Single step ska ge bättre analys
Bengt Ingvarsson
Guddeby gård, Västra Götalands län. Antal kor: 58–60 årskor. Ras: Jersey. Kilo ECM: Cirka 10 300.
– Vi har genomiskt NTM på alla djur. Djur med lägst NTM får vara kvar om de mjölkar bra, 10,7 NTM är genomsnittet för våra mjölkande kor. Som tjurar använder vi fem-sex stycken av de med högst NTM med begränsad användning av de som ger stora avkommor.
Vi tittar mycket på monogena egenskaper som exempelvis capa-kasein, beta-kasein och hornanlag. Jag har som ambition att få bort alla djur med JH1 (Jersey Haplotype 1), likadant alla med AB och A1. Jag vill bara ha BB, A2A2 och hornlösa, men hornlösheten kommer längre fram i tiden.
Under tio år har jag inte använt någon avkommebedömd tjur, jag är inte intresserad av resultat när tjuren är fem år gammal, då blir det mer kuriosa för mig. Vi använder en tjur i högst ett halvår för att få max tio kvigkalvar och sedan är den slutanvänd, det dyker alltid upp de som är bättre. Är det en tjurfader som är riktigt bra vill jag också kunna använda dess söner och inte blockera för dem i besättningen.
Erika Johansson
Stenslanda norra lillegård, Kronobergs län. Antal kor: 140 årskor. Ras: SRB. Kilo ECM: 10 900.
– Vi tar hjälp av avelsrådgivare som gör exteriörbedömning på förstakalvarna och lägger därefter upp en grundplan för aveln. Sedan kanske jag ändrar lite när jag ser hur tjurarna blir bedömda och väljer en annan tjur. Vår avelsrådgivare tycker inte att vi ska ha så många tjurar, cirka 5–6, men jag använder 8–9 stycken. Tycker jag om resultatet kan det hända att jag tar in en äldre tjur igen om den finns kvar och om djuren efter den har blivit trevliga.
Jag vet inte om är indexen är så tillförlitliga, jag litar inte helt på genomvärdena eftersom jag tycker att siffrorna ändrar sig ganska mycket. Det är viktigare hur kon ser ut och vad tjuren ger samtidigt tar det tid innan kvigorna blir stora och man ser resultatet.
Det viktigaste i aveln är vad djuren ger i produktion, det är grundplåten. Sedan måste de hålla bra, ha bra ben, en juverform som fungerar i roboten och ett bra lynne. Det är det främsta.
Birger Larsson
Avelsansvarig på Valsegården, Skåne. Antal kor: 120. Ras: 95% holstein (röda). Kilo ECM: 11 500.
– Vi jobbar inte så mycket med exteriör utan jag bedömer själv vad som behöver förbättras, det viktigaste är ben, juver och mjölkhastigheten. Sedan jag började 2018 har vi jobbat mycket med avelsarbetet. Tidigare användes egna tjurar till hela besättningen men numera har vi bara en köttrastjur hos kvigorna. De flesta, bättre kvigorna får dock en till två semineringar innan de går till tjuren.
Jag har alltid haft ett brinnande intresse för avel och härstamning. Det som gör att jag många gånger fastnar för en tjur är härstamningen men man kan inte använda liknande ursprung på hela besättningen för då får man en svår situation senare.
För knappt två år sedan började vi genomtesta kvigorna för NTM. Kvigor under minus fem har valts bort, mellan 0 och -5 i NTM har de blivit betäckta. Vi är precis i det skedet att de testade kvigorna börjat kalva in, nu blir det spännande att se om indexen stämmer med verkligheten.
LÄS MER: Här hittar du alla artiklar om avel i Husdjur nummer 11 2023 (länk till e-tidningen)
