Artikeln i sin helhet är ursprungligen publicerad i Husdjur 10 2020.
Lantmännens försöksgård, Nötcenter Viken utanför Falköping, hyser en stor mjölkbesättning med höga ambitioner. Här pågår ständigt olika foderrelaterade studier, samtidigt som de 400 mjölkkorna levererar en hög avkastning. Det ställer så klart även krav på en god klövhälsa. Korna går i en varm lösdrift med 405 mjölkkoplatser, fördelade på två stallar, och mjölkas tre gånger per dag i en karusell med 24 platser. (Sedan texten skrevs har gården installerat robotar, reds. anm.)
Korna har haft tillgång till ett gjutet klövbad, där kopparsulfat och Digiderm har använts som klövbadsmedel. Men under åren har såväl beläggningen som infästet till avloppet blivit sönderfrätt och det har varit svårt att få till en fungerande rutin för badet.
– Under alla år har vi tjafsat om efter vilket mjölkpass som vi ska göra rent klövbadet och blanda ny vätska, berättar Ulrika Nilsson som är driftchef på Nötcenter Viken.
Till slut började gården att undersöka möjligheten att installera ett automatiskt klövbad. I februari blev det nya systemet installerat, direkt i den befintliga gjutna klövbadspassagen. Det tog fyra timmar att få själva badet på plats, vilket passade in mellan två mjölkningar, och ytterligare 5–6 timmar för att koppla in el, vatten, avlopp och dosering av klövvårdsmedel.
– Sedan dess har vi inte haft stillestånd en enda dag, berättar Ulrika Nilsson, som är väldigt nöjd med investeringen som kostade cirka 55 000 kronor plus installation.
Hög kostnad men mindre arbete
Än så länge är dock de automatiska klövbaden relativt sällsynta i Sverige, även om intresset ökar i takt med större besättningar och ökad automatisering, enligt de återförsäljare som Husdjur har pratat med. Förutom inköpskostnaden innebär de automatiska klövbaden en större vattenåtgång i och med att de fylls och töms dagligen, plus att de färdigblandade klövvårdsmedel som rekommenderas ihop med baden är relativt dyra i inköp.
Å andra sidan sparar de arbetstid och säkrar att klövbadet verkligen blir av, vilket bör leda till en vinst i det långa loppet i form av förbättrad klövhälsa.
Det automatiska klövbadet är placerat direkt efter mjölkkarusellen, bredvid uppsamlingsfållan, där korna passerar på väg tillbaka till lösdriften. På väggen sitter en kontrollpanel för inställning av frekvens, vattenåtgång och blandning av klövbadet. När inställningen väl är gjord behöver personalen inte göra något mer, utan klövbadet sköter sig självt. Badet rymmer 140 liter vatten, som blir bytt efter var hundrade kopassage. Enligt tillverkaren ska dock 200 kor kunna passera på en fyllning.
– Men jag tycker att de sparkar ut lite för mycket vatten, så då blir det inte mycket kvar till de sista korna, resonerar Ulrika Nilsson.
Varje måndag och torsdag tillsätter de klövvårdsmedlet, enligt den senaste rutinen. Då ska badet vara nypåfyllt klockan kvart i fyra på morgonen, inför morgonmjölkningen. Till varje bad går det åt 4 liter vätska, totalt 34 liter varje vecka.
Resten av tiden är det bara vatten i badet.
– Det räcker för att hålla klövarna tvättade. Det fungerar bra. Jag trodde att det skulle bli sämre av att klövarna blir blöta hela tiden, men att tvätta fötterna är bra. Däremot inte att gå i blöta hela tiden, säger Ulrika Nilsson.
Klövhälsan har blivit bättre
Gårdens klövvårdare Fredrik Johansson märker stor skillnad sedan det automatiska klövbadet kom igång. Framför allt förekomsten av limax har minskat, liksom allvarlighetsgraden för digital dermatit.
– De har inte lika ont, säger han och berättar att även åtgången av bandage har blivit halverad.
Även korna verkar gilla sitt klövbad, när vattnet oftare blir bytt och påfyllt, upplever Ulrika Nilsson.
– De tycker att det är svalt och skönt, så en del står gärna kvar där och blockerar.