Reflektion från en annan del av livsmedelsproduktionen

Jag började på avelsavdelningen på Svensk Avel i Skara som nybliven husdjursagronom 1994. 25 år senare bytte jag bransch och har under fyra år arbetat som kycklinguppfödare och därefter produktionsrådgivare till Kronfågels uppfödargårdar.

Vad bär jag med mig från kycklinguppfödningen när jag återigen är tillbaka på Viking Genetics bland kor och tjurar? Att jobba med livsmedelsproduktion är detsamma. Lönsamhet. Optimera i alla led. Följa upp. Friska djur. Det är inte bara mjölkproducenter som får larm mitt i natten. Det gäller i allra högsta grad även kycklingproducenter, där värme och ventilation är extremt viktigt att åtgärda direkt.

LÄS MER: Från tysk översättare till svensk cowgirl

Riskerar att hamna i fack

Bland mjölkproducenter är en vanlig fråga hur mycket djuren producerar. Svaret riskerar att placera mjölkproducenten i ett fack där hög produktion imponerar. Med kycklinguppfödare är det svårare att avgöra. Det är inte de tyngsta kycklingarna som vinner, utan den uppfödare som lyckas träffa exakt rätt vikt den tid när kycklingarna lastas till slakt, vilket har planerats långt i förväg. Rätt vikt betyder högt avräkningspris, för låg eller hög vikt ger mindre betalt.

Den uppfödare som genom bra management bäst kan utnyttja kycklingens genetiska potential genom rätt tillväxtkurva per dag, med bäst fodereffektivitet, lägst dödlighet och minst kassationer vid slakt är den som har lyckats bäst. Det är med andra ord väldigt många olika parametrar som påverkar resultatet.

Viktigt med lönsamhet för kycklingproducenter

Aviagen är det enskilt största avelsföretaget inom kyckling. Härifrån kommer majoriteten av den svenska matkycklingen och hybriden heter Ross 308. De jobbar med genomisk selektion av avelsdjur. Största vikten i totalindex finns på hälsoegenskaper, såsom benhälsa, hjärt-och lungkapacitet, övrig hälsa, fertilitet, funktionella egenskaper samt fodereffektivitet. Väldigt likt vårt NTM.

Givetvis arbetar de, liksom vi, med ”avlarens ekvation”, där fokus är största genetiska avelsframsteg per år utifrån givet avelsmål. Avelsarbetet har gjort en kyckling som i dag är extremt fodereffektiv, men också robust. För den som undrar kan jag berätta att det är en myt att kycklingarna inte kan gå i slutet av uppfödningen. Det är nämligen precis som med kor att kycklingar som inte mår bra, inte heller är lönsamma.

LÄS MER: Trög utveckling för jersey i Sverige (länk till e-tidningen)

Kycklingbranschen noga med smittskydd

Om det är något specifikt som mjölkproducenter kan lära av kycklinguppfödning så är det smittskydd. Hygienbarriär, ett hygienrum dit du kommer in, med handfat, tvål och handsprit. En bänk in till nästa rum som skiljer smutsiga från rena skor. Sen en ny barriär in till djuren. Att aldrig få in smuts utifrån till dem. Och att noga tvätta, torka och desinficera utrymmet till nya små kalvar.

Inom all livsmedelproduktion är det resultatet på sista raden som spelar roll. Är det kanske dags att sluta premiera enbart hög produktion? Varje gård är unik och det finns så många olika sätt att mäta lönsamhet. Jag tycker vi ska premiera mjölkproducenter som blickar framåt med stolthet och glädje, som har visioner, hittar nya lösningar, anammar nya avelstekniker, ser nya möjligheter och är goda förebilder för nästa generations mjölkproducenter. De är vinnare i mina ögon.

Camilla Rosman, är sedan augusti 2023 avelschef för Viking Red hos Viking Genetics