Oklara samband mellan djurvälfärd och lönsamhet

Text: Agnes af Sandeberg, Helena Hansson, Sigrid Agenäs, Renée Båge, Sveriges lantbruksuniversitet & Ann Nyman, Växa

Det är lätt att hålla med om att det är positivt med såväl lönsamma mjölkgårdar som välmående djur. För mjölkföretagare finns det också ett socialt värde i att känna sig trygga med att deras djur mår bra. Det är belagt i tidigare forskning att detta är en viktig faktor både för mjölkföretagarnas motivation och välmående.

Forskning har även visat att mjölkkor som är drabbade av kliniska juverinflammationer och svår hälta också mjölkar sämre. Friska kor kräver färre extrainsatser och mjölkar bra. Det leder till ekonomisk hållbarhet med både lägre kostnader och lägre klimatavtryck per kilo mjölk som gården levererar.

LÄS MER: Kor lever längre på gårdar som investerar

Mer lönsamhet med högre djurvälfärd?

Det ligger därför nära till hands att dra slutsatsen att bättre djurhälsa alltid leder till en förbättrad lönsamhet. Men stämmer det? Finns det ett tydligt samband mellan djurhälsa och lönsamhet? Den frågan har undersökts i ett pågående doktorandprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet.

I en första studie gjordes en sammanställning av befintlig forskning kring sambanden mellan mjölkkornas hälsa och gårdarnas lönsamhet. Totalt hittades 59 studier som analyserade information om både djurhälsa och lönsamhet. Det var dock få av studierna som gick att jämföra rakt av.

En anledning var att forskarna definierat lönsamhet på olika sätt. En skiljelinje gick mellan de studier som använde sig av relativa mått och de som använde absoluta mått.

I studier där relativa mått användes jämfördes ekonomi och resursutnyttjande på alla gårdar inom en studie mot varandra. Studier som använde absoluta mått summerade däremot alla kostnader och intäkter som var direkt relaterade till hälsoproblemet. Minskad mjölkavkastning, veterinärkostnader och extra arbetstid är exempel på sådana kostnader. Inom den här gruppen av studier varierade det stort vilka kostnader och intäkter som var inkluderade även för ett och samma hälsoproblem.

Dessutom använde vissa studier genomsnittskostnaderna för en besättning medan andra listade kostnader för enskilda kor vilket gjorde det svårt att jämföra siffrorna rakt av.

Inte dubbelt så dyrt undersöka två kor

Problemet med detta går att illustrera med kostnaden för ett veterinärbesök. Det blir inte nödvändigtvis dubbelt så dyrt att anlita en veterinär som undersöker två kor i stället för en under ett och samma besök. Skalar vi upp kostnaden för en ko rakt av riskerar vi att dra fel slutsatser om vilka kostnaderna blir för en hel besättning.

Även för djurhälsomåtten fanns det stora variationer mellan definitionerna i olika studier. De flesta studierna, 48 av 59, fokuserade på ett enskilt djurhälsomått, till exempel juverinflammation. De övriga använde två eller fler olika djurhälsomått. Utöver de stora variationerna i definitioner och mått var jämförelserna försvårade av skillnader i själva produktionen. I flertalet studier fanns inga uppgifter om produktionsform, typ av stall, mjölkningssystem och ras, faktorer som vi vet kan vara viktiga för såväl djurhälsa som företagens lönsamhet.

LÄS MER: Bättre ekonomi behöver inte fresta på miljön

Slutsatsen av sammanställningen är att det inte finns ett tillräckligt vetenskapligt underlag för att dra säkra slutsatser om hur djurens hälsa påverkar mjölkföretagets lönsamhet. Sammanställningen visar också att majoriteten av studierna använde metoder där det inte gick att undersöka orsakssambandet mellan djurhälsa och lönsamhet. Det går alltså inte att utläsa om det är djurhälsan som påverkar lönsamheten eller lönsamheten som påverkar djurhälsan.

Ont om säkra underlag

Baserat på det aktuella kunskapsläget går det inte att dra några generella slutsatser om vad som utmärker gårdar som har både god djurhälsa och god lönsamhet. Det kan vara så att gårdar som fungerar bra både har god djurhälsa och god lönsamhet, utan att djurhälsan är den främsta källan till den goda lönsamheten. Det betyder inte att de gjorda studierna saknar betydelse, men de ger inga säkra underlag för att ge generella råd till lantbrukare om vad de ska göra för att få till både god djurhälsa och hög lönsamhet.

Detta gäller också för våra politiker och myndigheter som, baserat på studien, inte bör anta att högre djurvälfärdskrav alltid skulle löna sig ekonomiskt för lantbrukarna.

Nästkommande studie kommer därför att undersöka vilka effekter djurhälsohöjande åtgärder har på gårdsekonomin. Det är självklart att en ko som är sjuk kostar pengar men det är rimligt att tro att lönsamheten blir påverkad mycket av hur stor del av besättningen som är drabbad och hur dyra och arbetsintensiva förebyggande åtgärder är.

För att undersöka detta kommer vi att börja med att titta på införandet av klövpengen och dess effekter på djurhälsa och lönsamhet över tid. Studien ska försöka ge svar på vilka hälsoåtgärder som betalar sig och under vilka förutsättningar.

Bra med egen uppföljning

Investeringar i djurvälfärd har många positiva effekter. Men vi behöver mer kunskap för att förstå om, hur och under vilka förutsättningar investeringarna också påverkar gårdarnas lönsamhet. För mjölkföretagare är det en bra idé att själv följa upp kostnader kopplade till djurvälfärd och lönsamhetsfaktorer. Till exempel mjölkmängd, inkalvningsålder och sjukdomsfall. Det gör det lättare att lära sig vad som är rätt på den egna gården. Dessutom kan det ge ett kritiskt förhållningssätt till ekonomiska kalkyler och möjlighet att undersöka flera olika möjliga utfall.