Vi borde lagra mer och tänka långsiktigt

I den del av landet där jag verkar, mellersta Sörmlands skogs- och mellanbygd, ser grödorna väldigt bra ut. Överlag så ser det väldigt bra ut i hela Sörmland. Även höstoljeväxterna, främst i den östra delen, har klarat sig bra. När detta skrivs i början av juli är både första och andra vallskörden avklarad samt en del hästfoder. Totalt sett är vallskördarna mycket goda och håller fin kvalitet.

I ett större perspektiv skall man noga passa på att öka sina egna lager på gårdarna. Först och främst av det man själv producerar och som går att lagra. Ensilage i plansilo är det inga problem att överlagra om man gjort rätt från början, rundbalar och fyrkanter likaså. Vad beträffar spannmål byggs det en hel del extra lagerutrymmen, känns mycket smart då man kan sälja när man tror priset är som bäst för att sprida riskerna i företaget.

Hjälps vi alla åt så ökar livsmedelssäkerheten totalt sett

Alla aktörer i livsmedelskedjan måste ta ett ansvar, vi som primärproducenter borde nog försöka tänka i 12-månaders intervaller. Det gäller alla förnödenheter som går att lagra – strömedel, oljor, gödselmedel, obetat utsäde med mera.

Önskvärt vore att man kunde ha diesel på gården för ett år, men det kan skapa andra problem med stölder och myndigheter. Lager av stallgödsel är också smart om man kan ha tolv månaders lagring. Hjälps vi alla åt så ökar livsmedelssäkerheten totalt sett.

Nyligen har Årets vallmästare utsetts, grattis Markus Brisbo. Flera av de kandidater som intervjuades hade som önskemål att vallsorterna skulle bli mer hållbara. Man önskade få längre liggtid på sina vallar.

Detta rimmar mycket väl med många andra ambitioner som framförs i dag. Jag kan bara understryka vikten av detta. Många bryter sina vallar efter tre år, då har ofta klövern svårt att hänga med, möjligen är vitklövern kvar några år till. Bara ett års förlängning till fyra år skulle vara bra, både för den biologiska mångfalden, hållbarheten och inte att förglömma kolinlagringen.

Vallodling kan vara nyckeln till mycket i framtiden

Biologiska värden, kolinlagring och utsläppsrätter är något som kommer att debatteras mycket framöver. Här kan det finnas en möjlighet att ta betalt för det vi redan gör. Det förutsätter att vi kan förklara att vallodling kan vara nyckeln till mycket i framtiden. Då skulle vallstödet passa in, möjligen kan det då få en spridning utanför skogsbygderna också.

Till slut måste jag slå ett slag för egen produktion av el via solceller, det är en av de bästa investeringar man kan göra på ett jordbruk. Jag förordar först och främst att man sätter dem på befintliga tak för att inte hamna i en diskussion om att ta åkermark i anspråk, även om det kan vara smart i vissa lägen. En investering av solceller på tak betalar sig på 6–7 år, det är få investeringar i jordbruket som ger pengarna tillbaka lika snabbt. Detta ökar också vår hållbarhet och minskar sårbarheten.

Per Rudengren är ordförande i Svenska Vallföreningen och driftledare på Stenhammars gods.