Mjuka och halkfria golv ger bättre ekonomi på gården

Svenska mjölkbönder handlar med både plånboken och hjärtat när det kommer till val av golv för sina kor. En ny studie visar på sambanden mellan halkfria golv och ekonomi på gårdarna.

Text Linda Grimstedt
Foto Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Artikeln är ursprungligen publicerad i Husdjur 2 2023.

Forskaren Evgenij Telezhenko vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har lett en forskningsgrupp som i en mångårig studie har undersökt olika golvtyper i svenska mjölkstallar och dess påverkan på djurvälfärd, djurhälsa, fertilitet och ekonomi.

Det började som ett projekt för att titta på vilken typ av rillning som var bäst för att minska halkrisken. Där finns det flera olika metoder.

– Men det finns väldigt lite forskning, därför finns det många exempel i fält med stor variation i hur man gör detta, säger Evgenij Telezhenko.

Testade olika kombinationer

Projektet växte sen till att omfatta fler underlag och golvtyper. Totalt ingick 19 golv av sex olika typer: hela betonggolv med längsgående rillning, korsrillning och med gjutet mönster, hela golv med gummimatta, betongspaltgolv och spaltgolv med gummimatta. Halkrisken blev analyserad i bruksbesättningar med hjälp av videoanalys och sensorer som satt på korna när de blev drivna i gödselgångar.

– Jag är väldigt tacksam över de gårdar som ställde upp och lät oss störa dem. Projektet hade varit omöjligt utan dem, säger Evgenij Telezhenko.

På gårdarna mättes även golvens renlighet, eftersom smutsiga golv är förknippade med en högre halkrisk. Vartefter golven får en grövre struktur för att minska halkrisken blir det också svårare att göra rent dem med skrapor, vilket i sin tur kan skapa en halkigare yta när gödseln torkar in.

– Man måste göra rent golven ordentligt, påpekar Evgenij Telezhenko.

Alla gårdar är unika

När projektet nu är klart kan han konstatera att det var svårare än väntat att dra några tydliga slutsatser, eftersom alla gårdar är olika och många faktorer samverkar. Generellt var ett nyrillat golv med rutigt mönster det mest halkfria, följt av hela golv med gummimatta. På tredje plats kom hela golv med längsgående rillor. Men en äldre rillning, eller en äldre gummimatta, gav halkigare golv.

– Betongspalt var halkigare än helbetong, men en ny spalt var acceptabelt halksäker, exemplifierar Evgenij Telezhenko.

Spaltgolv med gummi med lutning för bättre dränering visade sig i studierna vara mer halkigt än platta ytor. Men i studiens andra del – som även vägde in djurhälsoparametrar – hade dessa golv fördelar. Där blev enkätsvar från 236 besättningar sammanvägda med data från kodatabasen. Utslagningen för klövsjukdom var mindre på gårdar med spaltgolv. Golv med gummimatta var också förknippat med färre klövsulesår, tydligare brunster och bättre fruktsamhetsresultat.

Gårdar med gummimatta mer lönsamma

I den tredje delen av projektet gjorde forskarna en ekonomisk analys kring mjölkgårdarnas val av golv. Simuleringar visade att lönsamheten ökade med 13 procent om en gård hade gummimatta ovanpå sitt betonggolv. För gummimatta på spalt ökade lönsamheten med 11,6 procent.

– De som har gummimatta tjänar bättre, konstaterar Evgenij Telezhenko som samtidigt påpekar att sambandet också kan bero på att gårdar med bättre management också är de som är mer benägna att investera i sin produktion.

Slutligen visade projektet och enkätsvaren från gårdarna att det inte bara är lönsamhet som motiverar lantbrukare att investera i halkfria och/eller mjuka golv. Jämfört med en nederländsk studie var de svenska mjölkbönderna mer benägna att betala för djurvänliga lösningar även om de inte gav direkt vinst.

– Det är intressant med svenska bönder, de drivs inte bara av ekonomi och lönsamhet utan har en del värderingar som inte är kopplade till ekonomi, säger Evgenij Telezhenko.

LÄS MER: Kor lever längre på gårdar som investerar