Text: Anna-Lena Hegrestad, Eleonor Hovelius och Louise Winblad, djurvälfärdsteamet Kunskap och utveckling – djurhälsa, Växa
Lättskötta stall är bra både för djur och människor. Ett mindre optimalt stall ställer högre krav på kompensation via skötsel för att hålla jämförbar djurvälfärdsnivå. Växa har inom ett EU-finansierat projekt gått igenom den senaste forskningen för att se vad den säger om samband mellan stall, skötsel och djurvälfärd. Sammanställningen utgår från 18 artiklar från publikationer som till exempel Journal of Dairy Science och Animals. De är publicerade åren 2012–2023 och bygger på studier från besättningar i 15 länder.
För att sätta siffror på djurvälfärd använder forskarna djurbaserade mått, vilket är utvalda signaler från djuren som registreras utifrån givna kriterier.
Kor uppskattar öppen liggyta
Utifrån dessa studier är det visat att kor med tillgång till en fri öppen liggyta ligger ner längre tid jämfört med kor i liggbås, oavsett underlagets mjukhet. Enligt forskarna visar det att kor värderar en öppen liggyta högt. Uppfattningen stärks av studier där forskare tittat på vilka liggpositioner kor använder och där de har jämfört öppen yta med liggbås. Korna låg i mer utsträckta positioner på den öppna ytan. En smalare liggposition var vanligare i liggbås.
En annan slutsats är att olika former av djupströ innebär lägre risk för skador jämfört med mattor eller madrasser. En delförklaring kan vara att det är lättare att lägga och resa sig i djupströ jämfört med liggbås. Sandbås har i studier visat sig ha flera fördelar, bland annat färre hältor, färre hasskador och renare spenar. Kor som ligger på mattor eller madrasser löper större risk för hasskador. Användning av strö i liggbåsen kommer inte i närheten av samma skyddande effekt mot hasskador som djupströ. Forskning har inte kunnat påvisa en lägre andel hasskador förrän strödjupet uppnår fem centimeter eller mer.
Hellre torrt och smutsigt än rent och blött
Kor behöver en torr liggplats för effektiv vila. En studie kunde visa att kor som erbjöds en blöt, men ändå ren, liggplats låg ner kortare tid jämfört med om den rena ytan också var torr. Forskarna visade att kons behov av att ligga torrt är så stort att djuren hellre lägger sig på en smutsig yta som är torr, än en ren yta som är blöt.
Under svenska förhållanden är liggbås den vanligaste lösningen. Forskningen visar att en välplacerad nackbom är associerad med färre hältor. Ökad nackbomshöjd gör att korna lägger sig lättare, vilket forskarna visat genom att mäta hur lång tid läggningen tar. En ökad höjd har även visat samband med lägre andel kor med sår och svullnader samt färre kor med smutsiga ben och juver. Tillräcklig längd från bakkant till bogstöd samt fritt utrymme för huvudet vid resning och läggning är andra faktorer som har visat sig vara viktiga för väl fungerande liggbås.
Färre hältor med mer drickyta
När det gäller klövhälsa är det en bra start att investera för bra vila, så att korna avlastar klövarna. Andra aspekter på stallet är till exempel att mer plats vid vatten per ko associerats med färre hältor. Gummi i gången till mjölkning är också bra för klövhälsan och gummimatta i gångarna kan kopplas till lägre andel allvarligt halta kor.
Enligt forskningen har gårdar som väntar en vecka med att behandla halta kor större andel hältor än gårdar som behandlar antingen inom 24 eller inom 48 timmar. Att klövverka mer än 2,5 gånger per år har visat sig vara associerat med lägre andel allvarligt halta kor, vilket stärks av en annan studie som visade att gårdar med månatliga besök av klövvårdare hade färre halta kor. Gårdar som har färre allvarligt halta kor, har även kopplats samman med frekventa klövbad enligt fastställda rutiner.
Breda gångar ger mindre bråk
För att mäta djurvälfärd kan forskarna observera hur korna samspelar med varandra. Något som anses negativt är att kor agerar fientligt mot andra kor, så kallat agonistiskt beteende. Genom att räkna antal sådana tillfällen har forskare kunnat koppla det till besättningsfaktorer. Korna var mindre fientliga mot varandra om beläggningen (kor per liggbås) var lägre än 95 procent. Bredare gångar vid foderbordet, mer plats per ko i gångarna och mer ätplats per ko vid foderbordet visade samma koppling.
Det kan löna sig att med hjälp av djurbaserade mått utvärdera djurvälfärden och stallets funktion. Forskning visar att gårdar som genomfört en sådan bedömning, och därefter justerat liggbåsen, hade bättre klövhälsa jämfört med gårdar som inte gjort någon bedömning. På gårdarna utan bedömning hade korna drygt en halvtimme kortare liggtid per dygn och de blev halta 1,7 gånger oftare.
Att utvärdera djurvälfärden blir som en enkät om mjölkkornas arbetsmiljö. Det visar både vad korna är nöjda med och om det finns något som kan bli bättre. Viktig kunskap att ta med sig in i nuvarande drift såväl som i en byggprocess.
Artikeln är framtagen i ett projektet finansierat av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
