Tiden innan en ny regering presenteras och en ny budget läggs fram är alltid spännande. Det uppstår som en lucka i tiden då allting fortfarande kan hända och inga förhoppningar är grusade, inga farhågor besannade. Hösten 2022 var inget undantag. Med tanke på att tre av fyra av de partier som förhandlade på Tidö slott de senaste åren profilerat sig hårt på jordbruksfrågorna, var mina förväntningar inom området höga. Låt oss nu i stället hoppas att den som väntar på något gott inte kan vänta för länge.
För om lantbruket, i alla fall på symbolnivå, varit styvmoderligt behandlat av politiken de senaste åren (namnändringen från jordbruks- till landsbygdsminister, en period utan någon landsbygdsminister alls, hög personalomsättning på posten, med mera) så har tecknen på en vändning i skrivande stund varit få.
När det så kallade Tidöavtalet presenterades visade det sig att jordbrukspolitiken inte ingick. Det behöver inte vara negativt eftersom landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) då har större handlingsutrymme. Men det säger något om vad de fyra på slottet ansåg vara viktigast.
Och inte heller under den här regeringen får Sverige en jordbruksminister eller ett jordbruksdepartement. Inte ens ett landsbygdsdepartement. Peter Kullgren tar i stället med sig frågorna från närings- till det nya infrastrukturdepartementet. Jordbruket fortsätter att vara en landsbygdsfråga, som i sin tur blir en infrastrukturfråga. Positivt är dock att Peter Kullgren är departementschef och därmed högst i rang av departementets två ministrar.
Nu är det dags för honom att kavla upp ärmarna och visa att det inte är viljan – utan bara tiden – som hittills saknats för att komma med viktiga reformer och satsningar för jordbruket.
En inte akut – men nog så intressant – fråga att hantera är den om målen för den ekologiska åkerarealen. Som Husdjur avslöjar i det här numret tar antalet ekologiska mjölkgårdar som ställer om till konventionellt nu fart på allvar. Med sig tar de högst sannolikt sin åkerareal för odling av foder. 2030 ska andelen ekologisk areal i Sverige vara 30 procent. I dag är den 20 procent och har varken ökat eller minskat de senaste åren. Ska målen ändras eller politiken ingripa?
Vi får se hur Peter Kullgren agerar – men han får gärna börja högre upp på lantbrukets priolista.