Nödfoder 2018 – så funkade de

Texten bygger på artiklar publicerade i Husdjur 2018, efter den stora torkan.

I oktober 2018 gjordes en fältvandring arrangerad av  Hushållningssällskapet Skaraborg och Växa Sverige. Skaraborgs vallodlarförening visade runt på fyra gårdar i trakterna av Kinnekulle.

– Det var en intressant vandring. Det var lite udda grejer de hade försökt sig på att etablera, säger Torbjörn Lundborg, helhetsrådgivare på Växa Sverige som var en av de 20-talet deltagarna.

Sammantaget hade inget av experimenten lyckats optimalt. Till stor del beror det på att grödorna hade svårt att etablera sig, när fälten såddes i augusti var det fortfarande torrt. Tillväxtperioden var relativt kort, och då gårdarna var ekologiska har de inte haft möjlighet att snabbt få i gång grödan med snabbverkande kväve. I något fall hade kanske även en insats med bekämpningsmedel hjälpt till, tror Torbjörn Lundborg.

Svårt så nytt utan regn

Dag Arvidsson på Lövåsa i Götene, med 430 mjölkande plus rekrytering, var en av de lantbrukare som visade upp sina fält. Han sådde en blandning av 150 kilo havre och 11 kilo westerwoldiskt rajgräs den 3 augusti, efter en skörd av havre som helsäd. På det lades 30 ton flytgödsel.

– Det blev ju bara pannkaka, konstaterar Dag Arvidsson som bara fick 20 procent av en normal nederbörd under augusti.

Han tror att det kanske hade fungerat om det bara kommit normalt med regn. Grödan kommer nu att få ligga kvar över vintern och plöjas ner till våren. Eventuellt gör Dag Arvidsson om försöket ett annat år, när förutsättningarna är bättre.

– För mig handlar det hela tiden om att ta fram foder till ett billigt pris. Så jag kan tänka mig att fortsätta. Men det är sällan vi tar helsäd så tidigt där det inte är insått, säger han.

På Lövåsa bedömer Dag Arvidsson ändå att hans insådder våren 2018, vilka etablerades i helsäd och skördades något senare än normalt, klarade sig relativt bra. Torbjörn Lundborg menar att spannmålen kan ha gett välbehövlig skugga åt framför allt baljväxterna.

– Gräset hade tagit stryk, men baljväxter och lusern hade klarat sig mycket bättre, säger han.

Stödsådd inför nästa år

En annan av de besökta gårdarna var Vadsbo mjölk, med 1 340 årskor, utanför Mariestad. Där hade vallinsådden i en del fält tagit sig dåligt och beslut togs om att stödså med hjälp av rapidsåmaskinen efter havreskörden.

– Vi ville inte riskera en dålig insådd och en dålig vall nästa år, säger Johan Ocklind, på Vadsbo mjölk.

I samband med stödsådden med 12 kilo vallfröblandning kompletterades även med 25 kilo råg eller rågvete för att få en tidigt utvecklad gröda med bra tillväxt och lite mer massa till förstaskörden 2019.

– Vilket vi kommer att vara i stort behov av, konstaterar Johan Ocklind.

Med facit i hand kunde andelen råg ha varit högre, men det var den mängd som fanns tillgänglig på gården vid tillfället för sådd. Johan Ocklind tycker att spannmålen har kommit upp bra, medan gräset fick en trögare start i värmen och torkan.

– Men vi känner oss trygga med att det kommer att ha en positiv effekt. Jag tror att gräset kommer att komma under hösten och våren.

Inga mängder vid sen sådd

När Torbjörn Lundborg summerar dagen tycker han att erfarenheten från gårdar och rådgivare visar att en för kort tillväxtperiod, och då speciellt på ekologiska gårdar, gör att det är svårt att få ihop tillräckligt med grönmassa.

– Jag tar med mig att det inte är så stor idé att försöka etablera något för sent. Då måste man nästan veta att det kommer regn. Rekommendationen om att man bör etablera grönfodergrödan innan första halvan av juli står sig, säger han.

Vid vandringen i början av oktober hade området också börjat få de första frostnätterna, så chansen till ytterligare tillväxt bedömdes som liten.

– Nu skiftar det och det har börjat gulna. Så nu tror de att det bara är att köra av om det blir väder, säger Torbjörn Lundborg.

Rådgivaren Mia Lindkvist, 2018 anställd av Hushållningssällskapet, numera egenföretagare såg även hon intressanta grepp för att få foder 2018. Bland hennes kunder fanns de som skördade bland annat rörflen, odlad för att bli strö men som istället slogs tidigt som ensilage.

– Sen fortsatte det att växa och så kunde de ta en skörd till och en till. Vilket jag är glad över för det blev så pass bra.

En annan kund slog av rapsen i slutet av juni och ensilerade den. Energiinnehållet blev högt, 10,8 megajoule.

– Nu är det inte så mycket protein, men då får man boosta upp sin foderstat med annat, säger Mia Lindkvist.

Att ha en blandarvagn är en fördel ett år då udda grödor ska blandas i fodret, menar hon. Partier av grövre eller mindre smakliga foder kan döljas i mixen och kompletteras utefter näringsinnehåll.

– En kantzon på 9 megajoule skrattar man inte ihjäl sig för, men ihop med något annat blir det ganska bra. Det är viktigt att försöka få bästa möjliga produktion på det gården har.

Hon ger också rådet att titta på innehållet av mineraler i gräs som är slaget på ogödslad mark, som trädor och kantzoner. Där kan det behövas extra tillskott.

LÄS MER: Mellangröda räddning vid foderbrist efter torka

LÄSTIPS: På rådgivningsföretaget Växas webbsida finns en stor mängd fakta kring åtgärder vid foderbrist. Du hittar dem via den här länken.