Självklart att bygga nytt efter ladugårdsbrand

Hela reportaget är ursprungligen publicerat i Husdjur 9 2022 (låst länk).

Robotladugården blev en nystart för Kroks gård i gotländska Lokrume. Den gamla ladugården brann ner den 5 december 2018. Mjölkbonden Bertil Olofsson såg den kvällen att det kom rök från mjölkrummet, men elden hade redan spridit sig och gick inte att släcka med brandsläckaren.

– Jag tror att det var tvättmaskinen till juverdukarna som fattat eld, säger Bertil Olofsson.

– Vi blev av med hälften av djuren, säger systersonen Fredrik Bjersander, som i dag tagit över gården.

Ingen tvekan att bygga

De flesta sinkor, småkalvar och kvigor dog i denna ladugårdsbrand. Men de 80 mjölkande korna kunde räddas och hyras in på en gård som slutat med kor ett halvår tidigare.

– Att det skulle bli mjölk igen var självklart, säger Fredrik Bjersander om beslutet att bygga upp gården på nytt.

Det fanns redan planer framme på att bygga om den gamla lösdriften och sätta in två mjölkrobotar, men nu fick de göras om. Med de försäkringsvillkor som gäller vid ladugårdsbrand, och att det är bökigt att ha djur på flera ställen, fick det bli en ganska snabb process. Stallet var färdigt i mars 2020.

Det blev en varm lösdrift med två robotar och fri kotrafik. I det stall som korna gick i efter branden var det styrd trafik, men de ställde snabbt om sig. De lågrankade korna ser när det är ledigt i någon av robotarna och passar på att gå fram och bli mjölkade då.

Mer mjölk i nya stallet

Bertil Olofsson och Fredrik Bjersander har märkt att korna trivs i det nya stallet genom att de mjölkar mer. Nu ligger avkastningen på 13 000 kilo ECM per ko och år vilket innebär drygt 2 000 kilo mer än i gamla stallet.

Stallet har körbart foderbord och korna blir utfodrade med en traktordragen mixer. De utfodrar en gång per dag, på kvällen, och sedan går en foderputtare och blandar och skjuter fram fodret var tredje timme. Det finns inga foderautomater förutom att korna får ett färdigfoder i de två mjölkningsstationerna.

– En del tycker att det är onödigt med den stora ytan som ett körbart foderbord kräver, men jag ville ha det smidigt. Vi har tidigare haft datavagnar som stannat och krånglat. Här är det lätt att få in mat med lastmaskin om det skulle behövas, säger Fredrik Bjersander.

Stallet är planerat med fokus på kokomfort med breda gångar och gott om plats för korna. Gången vid foderbordet är fyra meter bred och mellan liggbåsen är det tre meter. Torget vid roboten är sex meter. Bertil Olofsson och Fredrik Bjersander var lite sugna på sandbås, men de valde madrass som de strör med kutterspån av praktiska skäl.

– Vi köpte de tjockaste madrasserna och har koborstar, säger Fredrik Bjersander.

Gummi på spalten

I gångarna samt vid robottorget är det spalt med gummimatta och en gödselrobot som puttar ner gödseln. I gamla stallet hade de skrapor, men de ville slippa att få klövarna översköljda av gödsel om korna passerar skrapan. De ville också minska risken för att korna skadar klövarna på densamma. Under spalten är det självflyt till gaveln där gödseln sedan blir pumpad till brunnen.

Totalt gick investeringen efter Kroks ladugårdsbrand på 22,5 miljoner kronor. Det är plats för 132 kor och 157 ungdjur. Utslaget på alla de platserna blir det därmed 78 000 kronor per plats. De hade ett fast pris för huset och upphandlade också inredningen separat.

Med cirka 25 kvigor som skulle kalva in var det viktigt att hålla tidsplanen för bygget. Fredrik Bjersander betonar vikten av att ha djur färdiga som kan börja producera när stallet är klart och därmed börja betala av på investeringen. En lokal byggfirma var byggentreprenör och höll i arbetet.

– Vi kunde själva fokusera på att jobba med djuren, säger Fredrik Bjersander som följde byggprocessen genom regelbundna möten.

Skrapskydd hos sinkorna

Vid bygget köpte de in djur från en enda besättning och de tog mjölkprov för att ha koll på juverhälsan.

– Vi hade tur och byggde i rätt tid innan priserna på trä och stål började stiga, säger Fredrik Bjersander.

Till ungdjuren som är på andra sidan foderbordet är det skrapgång, dock har de höjt upp golvet till sinkorna så att det är spalt där, och skrapan går i gången under. Det är för att inte riskera att någon ko kalvar för tidigt och kalven följer med skrapan.