Den sittande EU-kommissionen ger ut förordningar i en aldrig tidigare skådad takt. Många gäller jordbruket och djurproduktionen.
De två som väckt mest debatt här i Finland är avskogningsförordningen och återställningsförordningen. 76 procent av Finlands yta är täckt av skog. Om förordningen leder till att vi inte kan bygga eller låta djuren beta på marker som blivit avverkade 2021 eller senare, gör det byggande av nya ladugårdar nästan omöjligt i Finland. Nya ladugårdar är större än de var förut och lagstiftningen kräver att de ska bli byggda längre bort från där människor bor och rör sig. Förordningar kräver också att mjölkkor ska ha möjlighet till bete eller rastgård. Även byggnadstekniskt bör man bygga på den stadiga marken, alltså på skogsbacken bredvid åkern.
Byggande av nya ladugårdar blir nästan omöjligt i Finland
Förordningen om restaurering av natur har också blivit flitigt debatterad. Enligt förslaget ska medlemsländerna restaurera olika ekosystem, som torvmarker, jordbruksmark, skogar, hav och insjöar. Främst är det de organogena jordarterna som skulle bli drabbade av återställning.
I Finland är mjölkproduktionen koncentrerad till områden där jordarna passar dåligt för spannmålsproduktion. På organogena jordar växer vallen bra, men spannmål dåligt. Att börja begränsa användningen av dessa jordarter, skulle kraftigt minska mjölkproduktionen i Finland.
Att ha bråttom betyder att konsekvensanalyser sällan hinns med
Även när det gäller djurskydd så har EU-kommissionen bråttom att producera nya förordningar före dess mandat löper ut i vår, och ett nytt parlament och en ny kommission tillträder. Fyra nya förordningar om djurskydd är på gång, och att ha bråttom betyder också att konsekvensanalyser sällan kan hinnas med, eller blir mycket dåligt gjorda. Om kommissionen inte hinner göra de nya förordningarna ordentligt, är det bättre att de väntar till efter nästa EU val.
En förordning är nämligen mer tvingande än ett direktiv, som EU-kommissionen tidigare har föredraget. Förordningar tar inte nationella särdrag i beaktande. EU är geografiskt stort och länderna har väldigt olika förutsättningar.
LÄS MER: Mjölken har en given plats i ett hållbart livsmedelssystem
Risken att man kastar ut barnet med badvattnet är därför överhängande. Globalt ökar konsumtionen av mjölkprodukter. De nordiska länderna har mycket goda förutsättningar att producera mjölk med bland annat god tillgång till vatten. Men för att vi ska kunna producera mjölk här, måste vi ha politiska förutsättningar att göra det. Med hastigt genomförda förordningar om klimat och biologisk mångfald är risken stor att konsekvenserna för livsmedelsproduktionen inte blir beaktade.
Vårt yrke är det viktigaste för människans fortlevnad.
Trots allt är jag övertygad om att mjölkproduktionens framtid i Norden är ljus. Kon är ett djur som trivs bäst i svalare klimat. Vi har de naturliga förutsättningarna för mjölkproduktion. Politik är något som alltid ändras, och ibland väldigt snabbt. Så påminn era politiker om att livsmedelsmarknaden är global och att vårt yrke är det viktigaste för människans fortlevnad.
Niclas Sjöskog är mjölkbonde och förtroendevald i SLC (svenskspråkiga lantbruksproducenternas centralförbund) i Finland.
Spana i Husdjur!
Har du något ämne du vill att vi ska skriva om i Husdjur? Eller vill du själv skriva? Hör av dig till oss på husdjur@vxa.se eller telefon 010-471 09 42.
