Med skotska ögon på svensk mjölkproduktion

Att på plats se hur ett annat land bedriver mjölkproduktion ger både värdefulla insikter och kontakter. Andrea Holmström reflekterar över skillnader och likheter mellan Sverige och Skottland.

I april fick jag förmånen att följa med på en studieresa till Skottland som arrangerades av projektet Sustainimal. Vi var en blandad grupp av lantbrukare, forskare, doktorander samt personer från olika företag och branschorganisationer, totalt cirka 25 personer.

Syftet var att få perspektiv på framtiden för våra livsmedelsproducerande djur och inspireras av lösningar om hur betesdrift, biologisk mångfald och policyfrågor hanteras i ett annat land. Vi fick möjlighet att göra studiebesök på flera gårdar men också ta del av föreläsningar från forskare, lantbrukare och andra under en hektisk vecka.

LÄS MER: Vem hade kunnat tro detta, 2023?

Sustainimal är en centrumbildning för att öka kunskapen om de livsmedelsproducerande djurens roll i ett framtida hållbart och lönsamt livsmedelssystem i Sverige. Projektet, som leds av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans med forskningsinstitutet Rise, startade 2020 och finansieras av forskningsrådet Formas. Projektet har 17 partners från företag, branschorganisationer och andra forskningsinstitut och inte mindre än sju anställda doktorander.

Att resan gick till just Skottland hade flera orsaker. Klimatet är relativt likt vårt och de är tillräckligt lika oss för att vi ska kunna jämföra, men tillräckligt olika för att lära oss nytt. En annan orsak är att det redan finns ett samarbete mellan SLU och det skotska lantbruksuniversitetet SCRUC.

I Skottland är mjölkproduktionen mer diversifierad än i Sverige.


Besöken var av olika karaktär med både mjölk-, kött- och fårproduktion. Ett besök som stack ut var till en större mjölkgård med intensiv produktion som hade satsat på att bygga nytt med djurvälfärd i fokus, enligt rådgivning från Nederländerna. Bra liggytor med sand i båsen, bra kotrafik och smarta lösningar gjorde att korna var lugna, rena och hade bra djurhälsa. Det var dyrt men värt det, var lantbrukarens kommentar. Vi fortsatte den dagen till en gård med ett helt betesbaserat koncept med lågintensiv produktion, där ett företag ägde gården och ett annat drev både denna och flera andra. Två helt olika inriktningar på gårdarna gav intressanta diskussioner med lantbrukarna och rådgivarna om lönsamhet, betesdrift kontra mer intensiv produktion och vilka utmaningar som finns i båda systemen.

LÄS MER: En grundkurs i fotosyntes

I Skottland är mjölkproduktionen mer diversifierad än i Sverige. Det finns gårdar med högintensiv produktion utan betesdrift men också mer betesbaserad och lågintensiv produktion med låga kostnader, och båda formerna fyller sin funktion. Även om vi har olika förutsättningar finns det lärdomar att för oss att hämta från Skottland. En spaning från resan är att vi i Sverige ligger långt fram vad gäller djurhälsa, smittskydd och låg antibiotikaanvändning vilket väckte intresse hos våra skotska kollegor.

Många värdefulla kontakter knöts och vi ser fram emot att visa vår produktion för våra skotska kollegor när de förhoppningsvis kommer till Sverige nästa år.

Andrea Holmströmär veterinär och affärsområdeschef för Kunskap och utveckling på Växa.

Spana i Husdjur!

Har du något ämne du vill att vi ska skriva om i Husdjur? Eller vill du själv skriva? Hör av dig till oss på husdjur@vxa.se eller telefon 010-471 09 42.